Stina Dabrowski försvarar det fria ordet:
"I stället för att ägna oss åt verbal krigföring, med grova invektiv
och öga-mot-öga-metoder så väljer vi i Publicistklubben att diskutera
även med dem vars åsikter vi inte delar. Vår främsta uppgift som
journalister är att undersöka verkligheten och inte väja för det svåra.
Om inte vi gör det, vem ska då göra det?"
I sin egenskap av Publicistklubbens ordförande hävdar hon idag en grundläggande princip, nämligen den att yttrande- och tryckfriheten är en och odelbar, och inte en exklusiv rättighet för de människor som råkar ha de för tiden symptomatiska åsikterna. Det hedrar henne verkligen.Vidare skriver hon:
"Vi vill inte som Åsa Linderborg ta oss rätten att
bedöma vilka som har rätt att uttrycka sig och vilka som inte har det.
Själv hoppas jag att demokratin och den dyrbara yttrandefrihet som vi
har i Sverige ska gälla för alla – utom för dem som tillämpar våld."
Dabrowskis inlägg är mycket viktigt. Ändå hyser jag en misstro mot Publicistklubben som flera gånger givit uttryck för den motsatta uppfattningen. Det vet alla som följt den senaste årens debatter, inte minst vi skåningar som vet hur fult de
agerat i sin Malmöavdelningen där den alltid upplyfte och överallt närvarande Per Svensson sorterar bort de medlemmar som hyser "fel åsikt".
2 kommentarer:
Skeptisk med all rätt då fröken Dabrowski är känd för att låta den röda färgningen lysa igenom i sitt arbete. Såg ett program om media vinkling på SVT (jag vet, ironi mätaren slår frivolter) där man använde hennes utfrågning av Bo Lundgren i valet 2002 som exempel på när intervjuare inte kan dölja sin egen politiska tillhörighet utan låter detta färga sitt arbete. Svensk media och journalister har sedan länge tappat all trovärdighet.
Håller med dig Thomas. Stina Dabrowskis ställningstagande är hedervärt.
TJ
Skicka en kommentar