Med romanen Alla gånger jag inte dog introduceras
kanadensiska författaren Geneviève Lefebvre på svenska. Lefebvre är bosatt i
Montreal och är vid sidan av författarskapet också manusskribent för tv och
film.
Vi har att göra med en roman som är nedsänkt i våld, både det
som kan prägla en erotisk relation och det som i och med den islamistiska terrorn
numera också präglar Europa. Romanen utspelar sig högst konkret och tidsmässigt
mellan Paristerrorn och de förödande attackerna i Bryssel. Romanens huvudperson
har flugit från Kanada till Bryssel för att möta en man, hon anländer när angreppen på Bataclan, Stade de France och andra platser äger rum, i november
2015, och på exakt den plats där hon står på Bryssels flygplats äger det senare, i mars 2016 tre fasansfulla dåd rum, dels i avgångshallen, dels på tunnelbanestationen
Maelbeek.
Ramen för berättelsen är således högst konkret och
realistisk. Har dessa dåd något med romanen i övrigt att göra? Ja, det har de,
både i den tematiska infallsvinkeln kring våldet, men också med den
sidoberättelse som interfolierar Catherines möte med utrikeskorrespondenten
Matt. Det Bryssel hon kommer till präglas av undantagstillstånd och tungt beväpnad polis och militär överallt i stadsmiljön.
Sidoberättelsen ger oss inblick i några människoöden i det nät som
heter IS. Unge pojken Malik kommer till staden för något aldrig uttalat mål,
förmodligen ska han skickas vidare till fronten i Syrien och slåss för IS. Han
tas emot av Bilal som låser in honom med stränga regler. Bilals hustru, täckt
från topp till tå, förser honom med de dagliga måltiderna. Unge Malik blir upphetsad redan av att se några små hudbitar på hennes handleder. Denna berättelse
slutar tragiskt och våldsamt. På vägen dit ger den några mycket insiktsfulla
glimtar av terrorismen på individnivå.
Catherine och Matt har haft minst sagt eldiga erotiska möten
på nätet. Bakom sig har hon en relation med en algerisk man som misshandlat henne svårt, hon kommer till Matt i Bryssel med hjärtat fyllt av åtrå och
resväskan full av sexiga underkläder.
Hade nu dessa förväntningar infriats hade vi förmodligen fått
en roman som gått på räls från den ena orgasmen till den andra. Tack och lov
blir det inte så. Att mötas i verkligheten är något helt annat än att göra det
på nätet. De skrivna intimiterna låter sig inte alltid överföras till de rent
fysiska.
Geneviève Lefebvre har skrivit en fantastiskt spännande roman
om hur vi förhåller oss till våldet och sexualiteten. Hon väjer inte för några
svårigheter och hennes karaktärer är i högsta grad trovärdiga. Catherine står i
centrum hela tiden och det är i och med det en självklarhet att lyssna till
hennes berättelse och ta den på allvar. Att hon har tragiska erfarenheter
förminskar inte hennes längtan efter det genuina. Tiden och platsen
understryker hur svårt det är att vara mänsklig i en omänsklig situation. Det
av hat och fanatism genomsyrade våldet slår blint. Geneviève Lefebvre vill
förmodligen med sin berättelse, som befinner sig mycket långt från den klichéfyllda
kärleksromanen, säga att det måste finnas en väg ut ur detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar