Interiör från Hatchards bokhandel. Den är landets äldsta och delar av inredningen har funnits sedan 1700-talet. Det var trångt och svettigt därinne, men en minnesvärd plats att besöka.
En gränd i Bayswater. Varje dag promenerade vi förbi den. Känslan av småstad, ja kanske en liten by, förstärks alltid där av tystnaden. Vi sover med öppna fönster hela veckan. Tystnaden, stillheten, de fjorton plusgraderna - allt välgörande som en lantlig retreat. Det som paradoxalt finns i mångmiljonstaden.
Han spelade, magnifikt och med stor inlevelse, bland annat Cash-sångerna från Folsom Prison. Han var tärd, såg närmast anorektisk ut, men spela kunde han. Vi undrade var hans storhetstid som musiker funnits. Varje dag stod han på Queensway.
Vad hittar man allra först på antikvariat i Camden. Jo förstås, Sveriges exportvara Stieg, allas vår Stieg. Det är märkligt, men så där förhåller det sig ju också med litteraturen. Annars kan jag meddela att Camden som ny bekantskap tilltalade mig mycket. Myllret, dofterna, kanalen, värmen... Här levde en gång Charles Dickens, och senare Beryl Bainbridge. Jag såg också tydliga tecken på att det var här Amy Winehouse levde - och dog.
Bollekarna på julens tivoli vid Leicester Square var riktigt roliga att bevittna. Särskilt som den egna kroppen värkte och smärtade var det fint att se ungdomars vighet och livsglädje. Där var förstås ett himla oväsen men det är både glömt och förlåtet.
Bilderna är tagna av Astrid Nydahl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar