Politikens rötmånad

Foto: Astrid Nydahl

Ingen kan undgå den svenska politikens rötmånad på Gotland. Det första som slår mig är att skådespelet främst riktas inåt, till den politiska klassen och dess mediala undersåtar. Det är en felsyn att tro att detta är folkligt engagerat. Felsynen kommer sig av att tv-utsändningarnas intervjuer visar folk som står och klänger lyssnande runt om. Jag skulle gissa att 80% av dessa själva tillhör den politiska klassen och att de lever gotländskt gratisliv på sina partiers respektive bekostnad och att de resterande 20% är turister av olika slag. Vad är det då som gör skådespelet så stort och omtalat? Svaret är enkelt: det är skådespelet självt som är orsaken. Den politiska klassen och dess mediala undersåtar älskar att tala om sig själva. De ser sig själva på bild, de ser sig citerade i texter och vet att deras tal och debatter kablas ut i sommartorkans och rötmånadens Sverige.

Jag blickar ut över byn och ser vad de semesterlediga, sjukskrivna, arbetslösa, pensionerade människorna gör: till höger klipper en kvinna, hennes man och svärmor husets häckar. Barnen jollrar och leker runt dem. Till vänster sitter de under tak och intar förmiddagens fika. Ingen radio, ingen tidning, bara vardagens tystnad och stillhet. De som inte syns i byn brukar antingen vara på liten sommarutflykt med kaffekorgen eller så befolkar de stadskärnan för shopping eller cafébesök. De talar förmodligen inte om det gotländska skådespelet. Vad gör jag själv? Efter äggfika väntar jag på postens gula bil (den som alltid under semestervikariatens tid är minst en timme sen). Om allt går som det ska finns några exemplar av min nya bok med där. Jag läser bloggar i väntan på den. Jag läser om det ny-nya rikets ny-nya regler som började gälla igår, regler som ger all världens migrationsresenärer rätt till mer eller mindre fri tand- och sjukvård i krisens Sverige (för att inte tala om alla deras barn som från och med nu kan infinna sig i landets skolor i augusti, oavsett platser, lärarresurser, ekonomisk dränering och annat). Jag läser hyllningar till SD och förväntningar på att någon (Sölvesborgspågen?) ska ta itu med rötan och återföra landet till en annan kurs. Någon talar om folkhem (som om det förflutna kunde återkomma i gammalny skepnad). En annan om valfriheten (som om vi inte redan sett den verkliga innebörden av privatiseringar och utförsäljningar av vår gemensamma egendom). En tredje om en kommande (s)-seger i nästa års val. Så blir det kanske. Men i grund och botten väntar inget annat än fortsatt rötmånad - den som politikerklassen nu beslutat ska gälla året runt, redan finansierad av ett anonymt, tystlåtet och i grunden lydigt folk. Det blir som det blir om ett drygt år. Kön till bekräftelsens urnor kommer att vara ungefär lika lång.

Här skryter MP om de nya reglerna. Och här kan du läsa regeringens proposition i frågan. Det är ett dokument som visar hur det politiska rävspelet kan se ut.

Uppdatering: ett exemplar av min nya bok anlände med posten. Den ser mycket bra ut. Snyggt tryck både på omslag och inlaga. Jag har med glädje godkänt den. Och hela upplagan kommer med bil till mig den 12 eller 13 juli. Samma dag de anländer packar jag första utskicket till er som beställt och betalat boken. De som ännu på fredag är obetalda får anstå till andra utskicket.