tisdag 21 juni 2022

Om oöverträffade beslut och folkmord

Foto: Astrid Nydahl

”Detta beslut är mer än allvarligt. Det är helt oöverträffat. Det är ett brott mot allt”(Kremls talesperson Dmitrj Peskov)

 

När Litauen som självständig nation beslutar sig för att sätta stopp för järnvägstransporter av viktiga varor, via landet till Kaliningrad, då ylar Putins knähundar. ”Helt oöverträffat”? Verkligen? Är det inte sedan länge överträffat av Rysslands invasion och krigföring i Ukraina? Jag skulle tro det.

 

Så här stod det i Aftonbladet:

 

”Litauiska myndigheter har efter EU-beslut förbjudit ryska varor som ligger under sanktioner till följd av kriget i Ukraina att transporteras genom litauiskt territorium. Detta eftersom den enda järnvägen mellan Ryssland och Kaliningrad går via just Litauen.”

 

I Svenska Dagbladet skriver Claes Arvidsson bland annat:

 

”Putinland är en diktatorisk skurkstat. I Ukraina bryter Ryssland mot FN-stadgans förbud mot internationell våldsanvändning riktad mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende. 

Men kriget är också folkmord. Ryssland erkänner inte Ukraina som en egen nation utan framställer det som en påhittad konstruktion: Ukraina är egentligen Ryssland. Som folkmordsbrott räknas att flytta barn från den utsatta gruppen till en annan grupp, och enligt den ryska militären har mer än 300 000 barn förts från Ukraina till Ryssland. 

Enligt ukrainska uppgifter har 1,2 miljoner ukrainare tvångsdeporterats till Ryssland. Samtidigt hämtar ryska soldater släktingar till de ockuperade områden och flyttar in i hus med ukrainska ägare. I Mariupol uppges att skolorna rensas från ukrainska läroböcker och ersätts med ryska. I Cherson-regionen tilldelas alla nyfödda barn ryskt pass.

När Ukraina ska tvingas till underkastelse begås brott mot mänskligheten i form av omfattande och systematiska angrepp mot civila. Butja och Mariupol är exempel – också på hur man bryter mot krigets lagar genom urskillningslösa angrepp på militära och civila mål.”