![]() |
Bild: Från omslaget till Anna Bikonts bok Nigdy nie byłaś Żydówką (Czarne) |
Ur veckans nummer av Dixikon:
"Att dessa berättelser handlar om flickor är ingen tillfällighet. Naturligtvis fanns det också pojkar som lyckades gömma sig och på så sätt överleva Förintelsens mordiska maskineri, men det var långt svårare för dem än för flickor. Pojkarna var omskurna och kunde enkelt identifieras som judar.
Men att det var lättare betydde förstås inte att det var lätt. Man behöver bara erinra sig Förintelsens fasaväckande siffror: av de omkring sex miljoner judar som mördades under Förintelsen var 25 procent, en och en halv miljon, barn upp till 15 år. Vid krigsutbrottet 1939 fanns det i Polen en miljon barn upp till 14 års ålder, men bara 5000 av dem överlevde – en halv procent (läs mer om detta här Judiska barn under Förintelsen).
Flickorna i Bikonts bok hörde med andra ord till en försvinnande liten skara. Deras erfarenheter är också i mångt och mycket likartade. På ett tidigt stadium av ockupationen placerades de av förutseende föräldrar på olika håll, i kloster och hos bekanta, ”ariska” familjer, men även hos främlingar, som man på olika sätt kommit i kontakt med, och som mot betalning erbjöd sig att ta hand om barnen."
Läs fortsättningen i Gregor Flakierskis utmärkta artikel, här på Dixikon.