En dikt och en bild till tröst

Folke Dahlberg: Övervuxen båt. Mariestads kommun

Folke Dahlberg, ur Havet, slutet

Det är långt mellan dagar av värde

men felet kan inte skyllas

på månens gång, dagsljus och vintertid.

Svagheten bor i den paniska sorg

åldrandet underhåller - och kanske

i kravet på prästerlig hållning.

Därför är jordiska helveten

utspridda mitt i solsken,

fiender omsvepta tystnad,

nätterna härarnas uppmarschtid.

Personligheten har vittrat

och ögonen badar i hjälplöshet.

Förenklingar korsar vårt liv.

En röst med erfarna stämband

sluddrar sin kärleksförklaring till

Annorstädes och Hel.

(Till alla mina bloggläsare och bloggvänner vill jag säga att jag lägger ut denna fina dikt och bild av Folke Dahlberg därför att jag vill försöka fortsätta min gärning med hans uppfordrande ord i bakhuvudet: "Förenklingar korsar vårt liv". Ofta - eller möjligen allt för ofta gör jag mig skyldig till sådana förenklingar. I dem ligger det totalitäras frestelse. Jag försökte förklara i min förra bloggpost varför och hur det blir när man faller för dem.)