söndag 13 oktober 2024

Förläggarna Helena von Hofsten och Jan Valdelin

 

Det är inte bara ett påstående, det är faktiskt sant att de riktigt små förlagen ofta står för den intressanta bokutgivningen.

 

Helena von Hofsten och Jan Valdelin är två som jag haft förmånen att lära känna.

 

Jan Valdelin var gift med författarinnan som verkade under pseudonymen Jeanne Cordelier. Hon hette Dany i förnamn och kom med giftermålet att heta Danielle Valdelin, en förtjusande människa och fin författare. Hennes genombrottsroman handlade om livet som prostituerad i Paris, och hette Utbrytningen. Hon fick senare i Sverige ett rikt författarskap. Med Jans död förlorade hon sin mångåriga make. Hon är sedan länge bosatt i sydvästra Frankrike.

 

*

 

Till minne: Jan Valdelin

Publicerad 2020-05-04i Svenska Dagbladet

 

Jan Valdelin, docent vid Handelshögskolan och boende i Agen, Gascogne, har efter en tids sjukdom avlidit, djupt saknad av vänner, forskarkolleger och tidigare arbetskamrater. Närmast anhöriga är hustrun Dany , syster Eva och sönerna Jon och Emil med familjer. Jan blev 76 år.

 

Jan växte upp i Södertälje, oftast bäst i klassen liksom i favoritsporten orientering, med en begåvning som resulterade i en briljant examen på Handels och därefter forskning. Efter ett minnesvärt år 1968 tillsammans med hustrun Birgitta i ett upproriskt Berkeley ledde vidare doktorandstudier fram till en avhandling om produktutveckling och marknadsföring.

 

Jan var djupt involverad i utvecklingsfrågor – alltifrån Södermalm och bort mot Etiopien, Vietnam, Jamaica och många andra länder. I arbetet med internationella frågor utgjorde ekonomisk teori och handfasta arbetsverktyg en stark kombination – hur skulle man annars kunna sortera bort politisk retorik, irrelevanta partsintressen eller ren korruption inför viktiga beslut när Sida och andra biståndsorgan förväntades bidra med ekonomiska insatser?

 

Jan kom att utveckla en god kompetens för uppdrag i dessa krävande miljöer, från början av 1980-talet i eget konsultföretag. Intresset för litteratur resulterade i etablering av bokförlag, med fokus på fransk litteratur och egen insats som översättare, småningom av hustrun Danys romaner – och bosättning i Frankrike.

 

Jan hade en förmåga att med humor och värme sprida omtänksamhet omkring sig, först i Handels lokaliteter, gärna i sällskap med kvinnliga studerande vilka på den tiden nog var en smått förbisedd begåvningsreserv. Som krävande chef i Interconsult fungerade Jan som en briljant mentor där många nyexaminerade Handelsstudenter fick sin första kontakt med en tuff arbetsmarknad.

 

Vi är många som med saknad minns diskussioner inte bara i ekonomisk teori utan även i existentiella ödesfrågor och tillståndet i världen – och en god samvaro med Jan över flera decennier.

 


*

 

Interculture var ett svenskt bokförlag, som grundades 1983 av översättaren och ekonomen Jan Valdelin. Förlaget var specialiserat på främst franskspråkig litteratur. Organisatoriskt var Interculture ett dotterbolaget till konsultföretaget ICS Interconsult Sweden AB i Stockholm, som grundades av Valdelin tillsammans med Kjell Öström. Valdelin var företagets chef för 1982–1997.

 

*

 

Jan Valdelin skrev om sig själv:

 

"Jag är snart 70 år, gift och har två söner och två barnbarn, en pojke och en flicka. Mitt namn är Jan Valdelin.

 

Efter att ha studerat vid Handelshögskolan i Stockholm arbetade jag mer än tolv år som forskare och lärare.

 

Sedan jag lämnade det akademiska yrkesområdet har jag arbetat inom internationellt utvecklingssamarbete. Detta har naturligtvis medfört att jag rest mycket och arbetat i mer än 40 olika länder (på resande fot under åtta av de 14 år jag arbetade från Sverige). Jag har också levt i utvecklingsländer i över åtta år – Indien, Vietnam, Etiopien och Albanien. Omkring 16 år u-länder och sedan snart 10 år bosatt i Frankrike.

 

Mina intressen kretsar kring historia, ekonomi, sociologi, politik och aktuell debatt. På denna blogg kommer anmälningar av artiklar och böcker i dessa ämnen, minnen som kan illustrera aktuella frågor samt utblickar från ett lantligt hus i sydvästra Frankrike."

 

*

 

Det var det fina Stockholmsbaserade förlaget Interculture som gav ut den. Jag var stolt som en tupp, inte minst för att det förlaget fr.a. gav ut fransk litteratur i översättning, och det var inga lättviktare precis: Marguerite Duras, Jeanne Cordelier, Julien Bigras, Henri Michaux och Julien Gracq, bland många andra.

Boken har tyngt mig vid flera tillfällen. På omslaget står det “roman”, på titelsidan “Berättelsen om en barndom”. Min ambivalens var densamma som säkert drabbat andra författare. Jag tänker på Felicia Feldt. Jag tänker på Kerstin Ekman och andra som skrivit självbiografiskt. Min strategi var att bokens berättelser skulle ha en förankring i min egen erfarenhet. Jag var endast 35 år gammal när jag började skriva, min relation med föräldrarna var dålig. Mammas sjukdom gjorde det särskilt svårt. Jag vet att hon fällde många tårar på grund av min berättelse.

Nå, jag mitt dumma fån bytte ut personnamn, jag lät verkliga händelser utspela sig någon annanstans och med andra personer, jag bytte också mitt eget namn trots att jag-formen var den självklara, och trodde att det skulle räcka för att maskera verkligheten och göra den mer till fiktion. Och jag misslyckades, naturligtvis. Min pappa blev rasande och kontaktade Sydsvenskan, som slog upp saken med ett jättereportage. Författarförbundets ordförande Jan Gehlin intervjuades och han fastslog den självklara rätten till en “subjektiv sanning”. Jag tackade nej tre gånger, men insåg sedan att jag var tvungen att svara på kritiken. Det gjorde jag. Men rätt blev det aldrig. Trots en reparerad och mångårig bra relation med pappa, kom saken upp igen alldeles mot slutet av hans liv.

 

*

 

Böcker från förlaget Tusculum Förlag 

Förlaget levde mellan 2006 - 2020 och publicerade 20 titlar: essäer, antologier, romaner, poesi, reportageböcker mm.

 

Förlagspresentation:

 

Thomas Nydahl

En centraleuropeisk afton: breven från Alvar Alsterdal

Inbunden,  Svenska, 2010-04-26

 

Under åren 1985-1991 brevväxlade författaren Thomas Nydahl och Alvar Alsterdal. Ett urval av deras brev publiceras i denna bok. Breven handlar om familjeliv, resor, litteratur, musik, politik och historia. Den äldre Alsterdal var en mentor för sin yngre kollega som sammanställt detta urval samt skrivit en introduktion till breven.

När Alvar Alsterdal avled skrev författaren Bengt Anderberg bland annat: Det är inte lätt att säga adjö till Alvar. Vårt förhållande var så vardagligt. Vem skall man nu fråga om Polens affärer, om antikvariaten i Amsterdam och Rabbi Loews lärda kusiner i Cernauti? Jag lever i en liten värld, där skuggorna från den stora faller in och isar gräset: det var sånt man kunde tala med Alvar om.

En centraleuropeisk afton breven från Alvar Alsterdal är oupphörligt bildande och fylld av svart humor, ett kulturmättat tidsdokument från åren kring det kalla krigets avveckling.

Thomas Nydahl har givit ut ett fyrtiotal böcker sedan debuten Smuts 1974. Under 1990-talet drev han bokförlaget Studiekamraten och litteraturtidskriften Ariel. 1994 tilldelades Thomas Nydahl Samfundet De Nios litteraturpris.

Recensioner

"Det hat som finkulturens fiender ibland uttrycker kan se ut som avund, en frätande misstanke om att de går miste om nöjen som öppnare, kunnigare och mer bildade människor erbjuds. Det är en tanke som kommer för en när man läser Thomas Nydahls utgåva av sin brevväxling med Alvar Alsterdal i boken En centraleuropeisk afton. Breven från Alvar Alsterdal (Tusculum Förlag). Alsterdal (1926-1991), författare, journalist och diplomat, var en sällsynt beläst och kunnig person som tycks ha känt halva Europa, dissidenter och diplomater lika väl. Dessutom hade han ett utvecklat sinne för livets njutningar: mat, musik, vänskap, kärlek. Allt detta kommer fram i breven, men liksom i förbigående, som ett uttryck för den självklara och avundsvärda förmågan att leva ett gott liv."


Michel Ekman, Svenska Dagbladet

"Det är nästan otroligt hur den här brevväxlingen under kallakrigets sista år förmår rycka med sin läsare. Jag läste boken i ett sträck, road och hela tiden intresserad, därtill glad över att ha läst många av de böcker de skriver till varandra om I ett av sina brev skriver Alsterdal efter att ha tackat för ett långt och gott brev att det är något personligt kultiverat över folk som skriver brev . Det håller jag innerligt gärna med om efter att ha läst En centraleuropeisk afton . Därtill tänker jag att det är fantastiskt fint att det finns förlag som ger ut böcker av det här föga kommersiellt inbringande slaget, men som har mycket att ge dem som är intresserade av intellektuell dialog mellan människor, en dialog som hela tiden handlar väsentligheter i livet, också i det vardagliga."


Mary-Ann Bäcksbacka, Västra Nyland, Finland

"Anekdoter, resor, lästips, politik samlat i bokform varvas det till en läsupplevelse av det där sällsynta slaget som gärna fått vara längre. Den som möjligen inbillar sig att allvarliga saker inte kan vara underhållande blir korrigerad på i stort sett varje sida ... Thomas Nydahl har gjort oss en välgärning genom att ge ut dessa brev. I ett ovanligt vackert omslag som Jens Andersson och förlaget förtjänar särskilt beröm för dessutom."


Mats Rosin, Folkbladet

 

*

 

Helena von Hofsten:

Hon hör inte hemma här

 

Någon dag kommer att bli den sista. Den här dagen kom

att bli den sista dagen av sitt slag. Vi skulle gå en

promenad. Det var arton grader kallt. Allt gnistrade som

det gör när det är arton grader kallt.

Ett av barnen följde med, slängde sig i snövallarna,

och jag provade min nya kamera som jag hade fått i

julklapp. Bilderna blev fantastiska.

Men det var något som inte stämde. Det är så jag

tänker på det så här i efterhand.

Förskjutningen -

Jag märkte inte förskjutningen.

Hon hör inte hemma här, är en roman om livet innanför

psykiatrins stängda dörrar, om sårbarhet och förlorad

kärlek. 



Helena von Hofsten är född 1962 och bosatt i

Sörmland. Hon debuterade 2003 med Andra sidan
väggen. 

 

 

 

Karin Stensdotter

En underbar roman

Inbunden,  Svenska, 2011-04-28

 

Paris, en blomkalk av sten att vandra i. Det är så Gertrud ser på staden som kom att bli hennes hem. Nioårige Harry, hennes brors barnbarn, som kommer på besök blir en katalysator för en resa i minnet, samtidigt som de tillsammans gör Paris. I En underbar roman tecknar Karin Stensdotter ett ömsint porträtt av livet så som det kom att bli för Gertrud, fotografen som lämnade Stockholm för kärleken i Paris, som blev till kärleken till Paris, en kärlek hon nu överför till Harry. Och maten som puttrar i kastrullerna, alla dofter, alla smaker som Harry möter för första gången, allt som Gertrud vill visa honom - Paris, staden som kom att bli hennes.

Karin Stensdotter, född 1964, debuterade 2004 med Arnes kiosk. En underbar roman är hennes tredje bok. Karin Stensdotter lever i Paris, där hon är verksam som författare och arkitekt.


Recensioner


En underbar roman handlar om platsens betydelse för människan Bara titeln, så uppkäftig! Man får föreställa sig att det syftar på Gertruds liv som en underbar berättelse helt enkelt En underbar dam, denna Gertrud. Jag är mycket nöjd med att ha fått träffa henne. I hennes Paris, den här staden som en kalkavlagring i hennes hjärtas kammare.

Bodil Juggas, Arbetarbladet

I denna hyllning till det vardagliga finns mycket att bli förtjust i personligen faller jag för de kärleksfulla beskrivningarna av matlagning. I all sin enkelhet fångar En underbar roman den lågmälda lycka som kan orsakas av det lilla: en plötslig solstråle, eller en kopp espresso.

Annika J Hagström, Helsingborgs Dagblad

 

 

Inga kommentarer: