"Before I could read, almost a baby, I imagined that God, this strange thing or person I heard about, was a book." (ur Smile Please)
Det blev en ofullbordad självbiografi, och varför den inte finns översatt till svenska övergår mitt förstånd. Ofullbordad är den av det enkla skälet att hon började diktera ganska nära sin död, trots att hon många år tidigare haft sådana tankar. Men mer hanns det alltså inte med, och skälet till att hon dröjde så länge var att hon inte ville såra människor som i sin tur hade sårat henne; "this was not the kind of writing which came to her naturally" påpekar Diana Athill i sitt förord. Athill var litterär redaktör för ett stort antal författare på makens förlag Allan Wingate, och en av dem var alltså Rhys.
Jean Rhys är inte vem som helst. Hon är inte minst känd för den lysande Sargassohavet översatt av Ingegär Martinell (som också fanns utgiven under titeln Den första hustrun). Och vid sidan av den läser jag gärna om Resa i mörker från 1934, i original eller Britt Arenanders svenska översättning.
Självbiografin utges av Penguin under titeln Smile Please. An Unfinished Autobiography och publicerades första gången 1979, samma år som hon dog. Det är sannerligen märklig läsning eftersom man gång på gång tror sig läsa någon av böckerna jag nämner ovan. Inte minst Resa i mörker. Hon skriver också i det korta dagboksutdraget, att hon blev nyfiken på dagböckerna, och att de kom att bli "the foundation for Voyage in the Dark".
"Already all my childhood, the West Indies, my father and mother had been left behind; I was forgetting them. They were the past" (ur Smile Please)
"... Meta, my nurse and the terror of my life (...) a short, stocky woman, very black and always, I thought, in a bad temper" (ur Smile Please)
 |
| Ur filmen Sargasso Sea av John Duigan, med bland andra Rachel Ward, 1993. |
" Meta had shown me a world of fear and distrust, and I am still in that world" (ur Smile Please)
 |
| Jean Rhys (1890-1979) okänd fotograf, okänt årtal. Bilden tagen i hennes hem, Cheriton Fitzpaine, Devon. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar