 |
| Dudley Castle, West Midlands. Foto: Astrid Nydahl |
Historien är alltid närvarande i Claudio Magris verk. Han ser den som nutidens rottrådar. Uppväxten i en polyglott familj med italienska, tyska och slovenska som parallella språk, har gjort honom till en passionerad EU-anhängare och -debattör, inte minst i sina texter i Corriere della Sera.
Inför dagens krisläge med brexit och växande nynationalism uppmanar han till sans, balans och inte minst till pragmatism.
– Vår tids gigantiska problem är migrationen. Det är uppenbart att inte alla jordens lidande människor kan komma till Europa. Vi måste förstå att ett sjukhus med 100 platser kanske kan ta emot 150 patienter, men inte 1 000. Vi kan inte ge intryck av att vi öppnar famnen av ren godhet, det är naivt och stärker bara de högerpopulistiska rörelserna. Vår humanitet måste bygga på en realistisk grund, annars blir den till hyckleri.
3 kommentarer:
Det där med kategorier, hmm.
Vad menas med högerpopulism egentligen?
Man kan misstänka att Magris avser nazism, främlingsfientlighet, rasism, fascism.
Själv tycker jag att ett samhälle längst högerut beskriver den upplösta staten (Somalia ex.)medan vi längst vänsterut finner totalitära stater där individen betyder noll (NaziTyskland, Sovjetunionen, Kina under Mao).
När staten ej längre förmår skydda medborgaren då kommer medborgaren att förlita sig på andra krafter såklart och visst, en fragmentiserad nation kan då vara högerextrem. rent ideologiskt.
En balkaniserad nation kan kallas högerextrem med konkurrerande krigsherrar som skriver lagar med gevärspipor.
Rörelser i Europa som motsätter sig omsorgsinvandringen menar jag strävar efter att bevara sina resp. nationer varför man inte gärna kan beteckna dem som annat än vänsterliberala.
Populism borde dessutom inte användas som skällsord utan är betydligt mer demokrati än någonsin den opportunism vi ser hos västpolitiker i dag.
Ja Lars-Erik, jag skrev att man inte behöver dela alla hans åsikter för att finna hans slutsats intressant, och jag syftade då på hans metafor med sjukhusen. Som du vet betraktar inte heller jag kritiken och motståndet mot den extrema vågen från muslimska kulturer som "högerextremism". Men kanske är min kommentar onödig i det avseendet?
Thomas, när det gäller min syn på dig är kommentaren inte nödvändig nej.
Du gör som jag försöker, du tänker själv.
Håller dessutom med dig om att metaforen är riktigt vass.
Skicka en kommentar