För brödfödans skull
Snön driver virvlande överÅkrar och fältOch havet ryter och slår
Mannen i traktorn har stereon påÖppnar dörren och sägerNu är det långt till vårJag har isklumpar i skägg och hår
Jag är ute och går med enHund som heter snöDet är inte min det är en annansMina öron vill krypa in iSkallens värme och vrårSnön sticker mot kinder och pannanOch ingen har kommit och sandat
En uppblandat sibirian huskyHon är tyst drar inte i koppletHennes rätta elementVi stretar genom skogenUppåt uppåt mot toppen
Av berget därute är det grymma havetIngen seglare seglar där nuEn fiskebåt stampar ut eftersomFiskaren måsteFör brödfödans skullFör brödfödans skull
Nåns prins vill man varaNån måste man va viktig förNågonstans måste man betyda nåtNån nytta måste man göraFör nån annan än en självMan måste kunna göra grått till blåttSamvetet måste tåla några skott
Vi kommer vi går vi lämnarNågot efter ossVi får ett namn och några minnesordEnsam är ett tempel men två treKan vara bättre runt vin ochBröd vid ett bord
Och långt därnere sträcker sej detGrymma havetIngen seglare seglar där nuEn fiskebåt stampar ut eftersomFiskaren måsteFör brödfödans skull för brödfödans skull
En annan dag ett annat årSanden i glaset rinner nerNärsomhelst nu kan ljuset slocknaJag vill inte se det men det är vad jag ser
Och långt därute skummar det grymma havetIngen seglare seglar där nuEn fiskebåt stampar utEftersom fiskaren måsteFör brödfödans skullFör brödfödans skull
1 kommentar:
En skrift av en landkrabba...
Du publicerar i en strid ström!
Starkt.
Må väl!
Skicka en kommentar