Fatwans tid är här för att stanna

Färgprakt på Landön 24 september. Foto: Astrid Nydahl

”Cyklande tilldrar sig ofta mäns uppmärksamhet och utsätter samhället för fördärvligt inflytande. Det går därför stick i stäv med kraven på kvinnors kyskhet och måste överges.”

Ur en fatwa av ayatolla Ali Khamenei, Irans högste ledare, den 10 september.

Vi som föddes på 1950-talet fick uppleva något som idag måste te sig otänkbart: vi växte upp i en formlig våg av genuina frihetssträvanden. Vi märkte av det i tonåren, hur allting liksom reste sig mot det som uppfattades som förlegat. En del var bra, annat var bara dumheter och naivitet i olyckliga kombinationer. Det som strävade mot frihet hade många olika nyanser: vissa hade med kön att göra, andra med klass. Vietnamkriget pågick och vi kände kväljningar av det vi såg. Den sovjetiska krigsmaskinen gav oss liknande känslor liksom de pågående kolonialkrigen. 

Men det var förstås framför allt i våra egna liv, just när vi skulle avknoppas från föräldrahemmet och på stapplande ben bilda eget, som de avgörande skeendena ägde rum. Jag har många vackra minnen från den tiden. Ett av dem handlar om cykelgerillan (som jag skildrat i min Malmöbok). Där hade vi en född ledargestalt i skådespelerskan Claire Wikholm. Vi älskade att flockas kring henne.

Tankar och minnen snurrar. Vad jag mest tänkte på var att den feministiska rörelsen var intimt förbunden med vänstern. Mer eller mindre, i de kretsar där jag växte upp var det definitivt mer.

Här lär sig kvinnor cykla i ABF-regi i Malmö. Slutar de nu efter fatwan? Foto: Lennart Romberg

Vem av oss hade ens kunnat gissa att vi i sextioårsåldern skulle leva med sådana dumheter som islams auktoriteter öser över världens människor. Särskilt tycks de vilja ösa dem över kvinnor. När jag läser den nya iranska fatwan om olämpligheten för kvinnor att cykla vill jag egentligen bara stänga datorn och ägna mig åt något helt annat. Men nu fick jag sagt detta och jag är alldeles säker på att fortsättning följer. Fatwans tid är nu och den kommer att pågå mycket länge, med eller utan vårt medgivande.

Hon tycks ha lyckats riktigt bra! Foto: Lennart Romberg