fredag 2 oktober 2015

Göran Hägg 1947 - 2015

Jag hade precis hunnit börja på hans sista bok, D'Annunzio - Dekadent diktare, krigare och diktator när jag idag förstod att han avlidit i en hjärtinfarkt. Göran Hägg var en sådan person man gärna ville lära av. Han var, som Alvar Alsterdal skulle ha uttryckt det, ”svårt bildad” utan att någonsin bli högfärdig eller göra sig viktig.

D'Annunzio-boken blev således den sista. Herregud, den har ju inte ens hunnit komma ut. Nu hoppas jag att den får fina recensioner, som ett slags eftermäle. Jag kommer förstås att skriva om den när jag läst färdigt, men just idag vill jag reprisera några rader jag skrev om en annan av hans böcker, också den med italienskt tema:


Med Göran Häggs bok Mussolini - en studie i makt kan man tala om en biografi som på vårt språk för första gången ger ett rejält perspektiv på vem denne man var. Jag funderar på det faktum att ordet fascism används, brukas och missbrukas till höger och vänster. Vid sidan av standardrepertoarens könsord är väl fascist en av de anklagelser eller skällsord som används flitigast i vår kultur. Och då betyder det allt - och inget. Men fanns det en politisk ideologi som hette fascism? Ja, det gjorde det, och denna ideologi analyserar Hägg förstklassigt. Hans porträtt av mannen som först var socialist och sedan blev fascismens ideolog och statsman - men också av mannen som katastrof och undergångssymbol - är föredömlig. Det finns en aspekt av Mussolini som särskilt intresserar mig och som Hägg berör ganska ingående: nämligen dess förbindelse med det moderna välfärdsprojektet. Under Mussolini genomfördes en rad reformer som vi här i Sverige framförallt förknippar med socialdemokratin. När jämförelser mellan Mussolini och Per Albin Hansson görs brukar de flesta läsare rygga tillbaka. Här finns verkligen skäl att läsa och lära. En annan sida som inte vanligtvis framhålls är hur djup klyftan mellan fascismen och nazismen var. Mussolini såg med avsmak på Hitler och hans judehat. Men Hitler hade Mussolini som idol. När de två så småningom förenades av kriget och ödet var det också inledningen på den katastrof som skulle leda fram till Saló-republiken, massakrerna, judedeportationerna och förstörelsen av Italien.