"Min mamma är kroat och min pappa är bosnier, men jag föddes i Sverige. Det är en stor mix överallt. Det är så världen ser ut, det är bara acceptera det, flyta på och hänga med."Också jag är gammal Malmöpåg och redan i tonåren undrade jag över om man verkligen skulle acceptera världens tillstånd. Det har jag inte slutat undra. Inte för inte finns det ett ordspråk som säger att det bara är döda fiskar som flyter med strömmen. Hela texten finns här.
Existens. Samhälle. Läsning. "Det som förgör Europa är fegheten, den moraliska fegheten, oförmågan att försvara sig, samt den uppenbara moraliska dypöl som kontinenten inte förmått ta sig ur alltsedan Auschwitz." Imre Kertész i Den sista tillflykten (översatt av Ervin Rosenberg)
onsdag 26 december 2012
"Vad de säger kliar mig inte någonstans"
Nu berättar Zlatan i Svenska Dagbladet (baserat på något som redan stått i Expressen) om sina känslor inför det svenska. Han säger bland annat det du ser i rubriken: "Vad de säger kliar mig inte någonstans" och så detta:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Har ju älskat Z från dag 1 men faktiskt inte för att vi delar medborgaskap utan för hans unika artisteri.
Att "bara flyta med" är ingen bra uppmaning till en glad lax.
Z framhålls i vart och vartannat andetag invandringshysterikorna tar men killen hade varit lika njutbar som kroat eller bosnier.
Något de aldrig tycks reflektera över, vem har inte älskat Diego och Pele´ eller Liam Brady osv.
Man behöver inte ha svenskt medborgarskap för att vara människa, omtyckt, uppskattad eller bara välmående.
HUBERT
Jag kan inte riktigt utläsa vad du vill säga med det här inlägget, men jag vill gärna reflektera lite, också i respons till Huberts kommentar.
Det är klart att en stor fotbollsspelare väcker internationell beundran, oavsett vilken nationalitat han har. Men nog klappar många svenskars hjärtan mer för Zlatan än för Cristiano Ronaldo* just därför att Zlatan gör en del av sina mål i den blågula tröjan.
Och därmed är det han säger inte oviktigt gentemot de många som låter sig engageras lika mycket av Zlatans fantastiska mål som av SD:s retorik.
Men vad han verkligen vill säga är också oklart (fast han är ju fotbollsspelare och inte demagog, så man får kanske förlåta honom det). Vadå flyta med? Ingen som bara flyter med når dit han har nått. Det kräver att man vet och förmår att simma uppströms när det är vad som behövs för att nå målet.
Med tabnke på att han kommer från en plats där intolerans kultiveras från bägge håll hade det var it nog så intressant att höra honom tala om Malmös och Rosengårds möjligheter att bli en plats där folk förstår varandra över kulturgränserna. Men det krävs en annan journalistik än Expressens för den diskussione.
* Och jag väljer honom som exempel för att han också representerar en typ av askungesaga som späder på historien, kommen som han är ur en mycket modest madeirensisk familj.
Varför skulle egentligen Zlatan som är mångkulturell mångmiljonär vilja identifiera sig med Sverige och svenskarna?
Nej, det är bara vi som trälar vid pyramidens fot och som försöker skapa oss en gemensam identitet och sammanhållning som för gemenskapen vidare och kan kalla oss svenskar.
För många år sedan skrev kommunisten Fritiof Lager en bok som hette "Arbetarklassen och nationen". Där försökte han leda i bevis att överklassen och de rika inte har något fosterland utan är "internationalister".
Så rätt han hade. Dessa överklassens internationalister känner ingen gemenskap med oss som lönearbetar utan mer med sina gelikar på Wall Street och St Moritz.
Därför är det fullt naturligt att Zlatan ibland svävar på målet om han betraktar sig som svensk eller inte.
Han har gått vidare och om jag varit i hans skor hade jag säkert gjort detsamma.
Tack för era kommentarer alla tre. Många pärlor i era resonemang.
Skicka en kommentar