Allt går - eller tycks gå

Jag satt med en liten Irish Coffee och såg det som i vårt arma land kallas "nyheterna". Det har jag gjort sedan jag satt bredvid min pappa på Stadiongatan 53 i Malmö. Nyheterna - denna dagliga ritual - nu i en tappning som tycks tömd på all mening. "Nyheterna" tycks mer vara en form av statlig informationskanal som ska lära oss rätt eller fel. Vi är ju många som tänker fel och just därför handlar fel.

Var finner jag de verkliga nyheterna och analyserna? Det gör jag varje morgon på nätet. En kopp kaffe, ett glas vatten och nätet. Som forna tiders papperstidning vid frukostbordet.

Det hade jag aldrig trott. Tvärtom - jag argumenterade emot detta elektroniska barbari. Jag ville inte förlora min morgontidning, inhämtad från brevlådan i ur och skur, året runt. Och nu är jag, sedan bra länge, där.

Det finns ett annat, och tyngre, skäl till att jag är där: jag läser nyheter som inte sanktionerats av den mediala och politiska makten. Den möjligheten fanns inte förr. Jag är tacksam för att den finns nu. Den finns för mig framför allt i Danmark hos sådana som Snaphanen, Uriasposten, Sappho.dk och Den korte avis. Men det finns några få nätsidor också i Sverige, som kan kallas alternativa. Har ni provat dem, eller sätter ni fortfarande all er lit till det som sägs i DN, Sydsvenskan och Kristianstadsbladet?

Jag gör det inte. Men jag läser rubbet och försöker bilda mig en uppfattning. För ryggradens skull läser jag varje morgon några brittiska nättidningar och alternativa nyhetssidor. Och så läser jag förstås bloggarna, de svenska, de danska, de norska, Bodils kroatiska, Helenas och Karins franska och andra som jag läst varje dag sedan solen gick upp för de nya medierna. Jag är oändligt tacksam för att de finns.