tisdag 17 januari 2012
Klas Grinell: Islam och jag.
Klas Grinell är idéhistoriker, anställd som intendent vid Världskulturmuseet i Göteborg. Han har ägnat studier åt Turkiet, dess kultur, historia och ett särskilt intresse åt den muslimske predikanten Fethullah Gülen.
Grinells bok Islam och jag (Sekel förlag) resonerar utifrån flera olika infallsvinklar huruvida det finns en eller flera islam, och han framhåller sina egna erfarenheter och studier i argumentationen för Gülen och hans rörelse, som av vissa betraktas som reaktionär och av andra som en modern turkiskt, mild form av islam.
Den första kritiska fråga jag ställer mig är, hur en sådan skulle se ut? Har det inte historiskt visat sig att just de rörelser som beskrivs som ”milda” kan vara farliga just för att de invaggar oss i trygghet, och ändå leda in i just det totalitäras återvändsgränd?
Det problematiska med Grinells bok är inte bara att den lider brist på fokus. Ett kapitel kan börja med att sätta en person eller en ideologi i centrum, för att sedan snabbt leda över i anekdotiska texter som mer handlar om Grinells egen erfarenhet av vardag och arbete i Turkiet. Det anekdotiska får mig dessutom att tycka att jag snuvas på väsentlig information. Kanske gömmer det sig bakom anekdoterna och rena resetexter också sådan information som inte passar in i Grinells syn på fenomenet Gülen.
Ändå bidrar den med kunskap om fenomen som är föga kända i Sverige. Läser man den kritiskt kan man förstås använda denna kunskap. Varje ny pusselbit till förståelsen av islam som religion och islamismen som politisk rörelse grundad på denna religion, blir i varje fall för mig viktig. Hur skulle vi kunna försvara det öppna samhället och ett demokratiskt sinnelag - yttrandefriheten, tryckfriheten - om vi inte känner dess fiender? I en tid när ordet "fascism" reducerats till ett tomt och meningslöst skällsord är det kanske viktigare än någonsin att analysera och förstå innebörden av just fascismen. Jag räknar islamismen dit, på grund av dess våldsutövning både på mikro- och makroplanen, dess sanningsanspråk och totalitära ideologi som syftar till att likforma och underkuva människor. Skillnaden mellan de svarta och de gröna fanorna är försvinnande liten.
Boken innehåller dessvärre endast en sparsam notapparat. Jag hade velat se utförligare källhänvisningar och förklarande noter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Thomas. Jag tycker det är kul att du läst min bok så noggrant och skriver om den. Du är kritisk mot det anektdotiska och bristen på källor och skulle, förmodar jag, nog velat ha en mer traditionellt akademisk text. Det tar jag åt mig, och funderar vidare på. Målet var att skriva på ett sätt som visar ett invidivuellt möte med islam, i Gülens skepnad. För att göra texten mer tillgänglig valde jag också bort noter. Men som jag skriver finns det på min hemsida akademiska artiklar som underlag för de mer analytiska delarna, med komplett notapparat. www.grinell.se.
Det verkar som du läser boken främst för att förstå islamism, som du menar är facism, och är därför misstänksam att det finns saker jag undanhåller. Jag funderar över hur jag kunnat skrivit för att få dig att istället uppmärksamma möjligheten att mycket engagemang i islam och islamisk organisering inte är fascistoid. Kanske har vi helt enkelt i grunden olika åsikt här och kan inte mer än se det. Jag har med boken i alla fall försökt att presentera min uppfattning, ch mina argument.
Som sagt: tack för din läsning.
Ett "ohyggligt flöde" av skamlös propaganda kringgärdar penningens världspolitik idag. Är inte det...fascism?
"Det fria ordet" som av vissa så säkert sägs utgöra garanten för demokrati uttrycker ju penningens makt. Det kan vi se ifråga om demokratirörelsen och människorättsrörelsen, där USA-baserade organisationer(Amnesty, Geenpeace, Earth First, Human Rights Watch och vad de heter) bestämmer vinkling och styr världsnyheter om miljö och människorättskränkning. De driver en parallell agenda där liberalismens och frihandelns intressen avgör hur kampanjerna kan klaras av.
III världenländerna har inte råd att som Amnesty i Finland idag lägga in stora annonser i dagstidningarna (det skedde mot Rysslands lagförslag mot att göra reklam för homosexualitet till minderåriga). Det skulle hjälpa upp debattklimatet mycket om Ryssland, Iran, Syrien, Serbien, Sudan osv kunde lägga in på annonsplats korrekta översättningar av sina ledares tal och utlåtanden.Dem får vi alltså sällan höra ett sanningens ord om. Det skulle göra stor skillnad.
Så var finns fascismen? I penningens makt och logik att aldrig släppa taget om en potentiell penningström?(Som avtäcks i Tysklands dröm från II världskriget om en fri passage mellan Berlin och Baghdad (över Balkan). Den är nu ett faktum. Inte med det ideala fria ordets medverkan, utan med hjälp av det styrda ord som penningen bekostat i media betalt av NATO. Axplock ur det ohyggliga flödet: 7000 döda i Srebrenica istället för 260, som FN:s forskningsgrupp fann efter slaget etcetera.)Det finns ingenting att göra om vi inte klarvaket anslår medel i motkampen, alltså FÖR det Fria Ordet!
Bångh
Skicka en kommentar