Vi lyssnade länge på musik -
lite Bach, lite sorgsen Schubert.
För ett ögonblick lyssnade vi på tystnaden.
Utomhus yrde snön
vinden tryckte sitt blåfrusna
ansikte mot husväggarna.
De döda åkte släde ikapp
och kastade snöboll
på våra fönster.
(Dikten Snöyra ur Adam Zagajewski: Törst, Norstedts förlag 2003, urval, översättning och efterord av Anders Bodegård)
Snöbilderna tagna i Västra Nyland, Finland i helgen av Ulrika W.
2 kommentarer:
Inte för självcitatets skull utan för vår gemensamma kärlek till Zagajewskis poesi vill jag skicka dig en länk till "Snöyra" från pausträdets första år: http://bodilzalesky.com/blog/2005/12/10/snoyra-adam-zagajewski/
Ja Bodil, tänk den minns jag. Och fattar inte att det är så länge sedan!
Skicka en kommentar