lördag 27 november 2010
Stråkkvartetten en isande vinterdag.
Stråkkvartettens tid på nytt. Jag var där ofta på 1990-talet. Vilade i de fyra stråkarnas samtal, det växelspel som sammantaget skapade ett rum av musik. Gömmer mig därinne nu. Gömmer mig för dagarnas obönhörliga snöljus. När jag tryckte ner tangenterna för att forma ordet ljus bröt solen igenom, den lyser nu starkt mot mina tunna, vita linnegardiner. Jag hör den djupa bordunstämman. Jag härmar den inom mig. Växer den eller förminskas den? Den tonar bort. Den dör i detta nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Cello er defenitivt min favorit.
Bestilte i dag Bach Violin Cocertos og Cello Suites - og fik lige Stojowski-Piano Concerts med (fordi den lå på min venteliste hos Amazon).
Men strygerne har mit hjerte.
På trods af min barndom, hvor strygermusik var "kattejammer".
Jeg har for lang tid siden undskyldt mine forældre, også for denne fejlvurdering. Mange sådanne fejlvurderinger.
Hanne, det var lustigt, för så är det för mig med.
Jag har tre favoritinstrument:
cello, fagott och portugisisk gitarr. De kan alla tre få själen att darra med sin respektive klang.
Roligt att du också ska lyssna till Stojowski, som jag för bara kort tid sedan aldrig hade hört talas om.
Thomas, ser ingen möjlighet att kommentera på ditt senare inlägg (Milosz) som jag inte läst ett ord av än. pga BILDERNA. Helt otroligt fina! Hälsa fotografen. Jag läser så småningom,
din.
Skicka en kommentar