Dagens bästa besked - nej, årets!

Glad stipendiat modell 1952

Det finns många dagar som börjar dåligt. Men vissa av dem utvecklas mycket positivt. Idag är det en sådan dag. Jag har just fått besked att jag tilldelats ett ettårigt arbetsstipendium från Sveriges Författarfond. I mina mörka stunder trodde jag att det var slut med sådana besked, inte minst sedan jag publicerade Black Country-boken. Å andra sidan hade stipendienämnden också bett att få läsa tre föregående böcker, Långsamhetens nej, En centraleuropeisk afton samt Sextio år senare. Antar att dessa sammantagna fällde ett positivt avgörande. Detta innebär att jag fortfarande är uppe på banan (i de litterära sammanhang som jag numera vet så lite om, bortsett från den allra närmaste kretsen). Och det innebär en tids andrum för både skrivande, läsande och kringströvande. Vad säger man? Tack har jag redan sagt till dem. Tack säger jag också här.