 |
| Foto: Astrid Nydahl |
Mindre känt har väl hans namn på Flashback varit. Nu vet alla som vill veta att det är Ezzelino. Jag är ingen anhängare av Researchgruppens och Expos spionverksamhet riktad mot individer med icke-konforma uppfattningar om mångkulturen och dess välsignelser. Men när det gäller välspridda och propagandistiska texter utifrån en nazistisk och rasideologisk övertygelse blir saken genast en annan. Sådana figurer brukar försöka dölja sin verkliga identitet och jag ser dem därför mer än gärna avklädda och genomlysta.
Och nog satte jag kvällsmackan i halsen när jag igår läste om Lundkvists verksamhet som nazi-ideolog. Jag ska inte ägna mig åt att citera, mer än ett enda, mycket talande stycke ur en av hans trådar på Flashback nedan, annars vill jag bara länka och be er alla läsa hela denna text om saken. Den är också tidstypisk - saken alltså - och man bör dra lärdom av vilken dy människor klafsar runt i. "Vår tid är ras och religion", sa en gång en f.d. upphöjd svensk intellektuell. Han kunde inte ana hur rätt han skulle få.
Här det talande exemplet:
»Den organiserade judenheten måste besegras om Europa ska kunna leva. Den judiska fräckheten (Chutzpahn) känner inga gränser, den europeiska motståndskraften ska inte heller låta sig begränsas av några som helst hänsyn till judaism och sionism och judiskdominerad internationell finanskapitalism.« (Ur tråden "Judar vill leda det mångkulturella samhället")
6 kommentarer:
Korr: det var i samband med Bandungkonferensen 1955 som den USAmerikanske författaren Richard Wright hävdade att framtiden tillhör ras och religion. Jan Myrdal som hörde och citerade detta berättar att han då inte trodde på det.
Tack Björn, lustigt om jag minns fel. Men jag drar mig till minnes din recension av min bok Sextio år senare, där du skrev:
I samband med Bandungkonferensen 1956, det första stormötet för det som kom att bli ‘den alliansfria rörelsen’ sade någon USAmerikansk författare vars namn jag glömt (Wright?) till en skeptisk Jan Myrdal att framtiden kommer att handla om ras och religion. Detta ekar hos Nydahl: Vår tid är ras och religion. Vår tid är civilisationers undergång. Vår tid är barbariets återkomst: ras, religion, sanning.
Björn, ännu ett svar.
Jan Myrdal skrev:" Det kalla kriget är över. Men inte krigen. De verkliga konflikterna draperas nu i ras och religion."
Det gjorde han i krönikan Ämbetsmännen slingrar sig förbi grundlagen
som finns här: http://www.hagglundsforlag.se/forfattaredok/Myrdal%20Jan/Ambetsmannen2.htm
Är inte skillnaden hårfin? Kanske inte om man själv menar att den är ras och religion, eller bara säger att den draperas i dessa uttryck?
Till svar 1: Det är väl bland annat så som den litterära sfären växer, genom att citat går rundgång, återupprepas, missförstås, förvanskas etc.
Till svar 2: Det måste ju vara enklare för det egna eventuella samvetet om den person man tänker överfalla eller plundra kan sägas var olik en själv, vare sig det nu gäller religion, språk, etnicitet eller något annat. Då bör man helst inte uppfatta sig själv som hycklare och ogärningsman, utan gärna tro fast och fullt att det finns någon viktig skillnad vad det gäller ras, religion eller något annat som gör att man måste agera ... kanske innan man själv blir offer. Tror man sig ha gudomligt medgivande, eller till och med order, underlättar detta givetvis oerhört när anständighetens gränser överskrids.
Å andra sidan, den där Nikanor som nu eventuellt 'outats' verkar snarare tillhöra kategorin knäppskallar som kan väcka förargelse men nog inte ställa till så stor skada. Tror han verkligen på vad han skriver, eller är det möjligen ännu ett 'konstprojekt'?
Och så kan det ju vara intressant att titta på områden där olika grupper samexisterat under lång tid. På Avpixlat larmas det ofta om att 'islam' fört krig mot 'kristna' under 1400 år. Med tanke på de stora grupper kristna av olika tendenser som in i vår tid funnits just i det islamska området så måste det kriget ha varit väldigt ineffektivt. Och hade dessa östliga kyrkor kunnat överleva på kristen europeisk mark? Risken är väl snarare att de utrotats och bara blivit en ledsam fotnot i historien redan under medeltiden. Det kristna västerlandet verkar inte agera särskilt hårt när urgamla kristna grupper krossas i den egna religionens ursprungsområde. Vad värre är: det verkar svårt att ta i med hårdhandskarna mot individer (på asylboenden exempelvis) som fortsätter trakasserier med religiösa förtecken även här i landet. Om dessa personer verkligen är religiösa, det är ju svårt att säga, men en rimlig gissning är väl att de använder religionen som någon sorts hjälpreda för att få stadga i en rörig tillvaro. En livboj på stormigt hav. - Eller om det nu är något annat, jag antar att det varierar oerhört mellan olika personer.
Björn, tack för ett i flera avseenden uppfriskande och klargörande svar.
Varsågod. Tyckte själv inlägget flaxade hit och dit trots att jag raderade en del innan jag tryckte på publiceringsknappen. Men angående den grundläggande frågan: jag misstänker att folk som försöker dra in oss i NATO är betydligt farligare för Sverige som nation än figurer som Nikanor TetraPak.
Skicka en kommentar