lördag 20 oktober 2012

Nej, nej och åter nej - jag är inte mottaglig för telefonsamtal en lördagkväll. Men jag är jag, alltid.

Jag bloggar i eget namn. Jag skriver i eget namn. Jag lever i eget namn.

Så har jag alltid gjort. Jag är Thomas Nydahl. Oavsett vad ni som läser tycker eller tänker om mig är jag alltid mig själv. Det innebär också att ni kan hitta mig i telefonkatalogen och att min bostadsadress är minst lika lätt att hitta.

Men det finns en gräns. Jag godtar inte intrång i det som är mitt privatliv. Intrång kan betyda att någon knackar på min dörr och vill köpa en bok. Intrång kan lika gärna betyda att någon ringer hem till mig en lördagskväll för att diskutera det jag skriver. Det ska jag inte behöva hantera. Varken vänligt eller ovänligt. Om det sker reagerar jag antingen på det ena eller andra viset, beroende på humör och dagsform. Men...

Jag säger det bara en gång och det är nu. Jag säger nej, nej och åter nej. Jag tror att de flesta av er förstår och godtar det. De flesta av er gör förstås ingenting av detta. Men jag väljer ändå att skicka mitt budskap ut i den kollektiva rymden, för att ingen ska missa eller missförstå.




2 kommentarer:

Anonym sa...

Blir lite nyfiken?
Vilken form av kontakt föredrar du? Tider mm.
Om någon vill köpa en bok, är inte detta positivt?
Man vet ju inte alltid när man oavsiktligt trampar någon på tårna.
Rune

Inre exil sa...

Den kontakt jag föredrar är mail och bloggkommentarer. Aldrig telefon. Det är inte min metod och har aldrig varit. Jag ringer inte heller upp andra människor än min närmaste familj. Att vaka över ensamheten utesluter telefoni. Därför har jag heller aldrig anslutit mig till den pladdrande mobil-massan. Har aldrig haft och kommer aldrig att skaffa en mobil.