Att söka en farfar

1987 gav jag ut en bok som heter Förbannade tystnad (Interculture, Stockholm). Jag tycker fortfarande att det är den viktigaste bok jag skrivit.

Det är enkelt att förklara. Som barn umgicks jag då och då med min farfar Hans Christian Nydahl och med min farmor Sandra Nydahl. Jag tyckte mycket om den. Särskilt farmor för hon var varm, rar och generös. Farfar var det svårare med, därför att han aldrig sa någonting. Han satt mest tyst i ett hörn. Idag kan jag både förstå honom och sympatisera med hans strategi i umgänget med andra människor. Men jag har många gånger tänkt på det faktum att både han och farmor var frälsningssoldater och att de i den gärningen hade mycket att göra med andra människor, och just därför ter sig farfars så mystiska tystnad som ett problem för mig. Jag försökte verkligen prata med honom, det gick inte. Det var ett av deras barn, Gösta, som blev min pappa. Hans syster Evy har jag också glatt mig åt. Men två av HC:s och Sandras barn dog, en son hängde sig och en dog i polio.

Farfar föddes i Köpenhamn. Han adopterades av en familj i Landskrona. Jag har hela mitt liv hört att han adopterades av en fiskarefamilj med namnet Nydahl.

Nu har en av mina läsare varit så generös att han - efter mitt godkännande - rotat i farfars bakgrund. Det finns förstås ingen fiskarefamilj. Men det finns mycket annat som är spännande. Se här (och klicka på bilden för läsbar version)

Nu vet jag att mannen som tog hand om farfar hette Nydahl och att det skedde i Landskrona. Men kvinnan i familjen hette Efvergren. Vem är jag? Det vet jag egentligen inte så mycket om - i ett så långt perspektiv. Vem var farfars fosterföräldrar? Mest av allt vill jag ha svar på frågan: vad var så viktigt att förtiga, vad var det som tystnaden slöt sig kring? Svaren finns förstås hos den piga i Köpenhamn som födde min farfar. Vem hon var är fortfarande obesvarat.