Hela detta skeende har det skrivit miljoner spaltmeter om. Någon tycker säkert att min fragmentariska inledning här är felaktig, men i så fall är det bara att läsa på själv.
Min poäng just i detta är begreppet nakba. Sedan några dagar haglar nakba-retoriken över oss. Israel vill flytta en stor del av Gazas befolkning innan de börjar markinvasionen. Den i sin tur syftar enligt de officiella uttalanden jag läst, på att förstöra hela Hamas-strukturen, materiellt och personellt. All Hamas-personal, från ledningsgrupperna, stabspersonalen till de stridande terrorsoldaterna, ska utplånas. Skulle palestinska historieböcker i framtiden vara betjänta av att likställa förgörandet av en terrorgrupp med nakba? I mina ögon skulle det vara ett retoriskt haveri, där civila offer fick göra tjänst som statister i terrorgruppens historia.
Nedan, några exempel på hur nakba använts de senaste dagarna:
*
‘A second Nakba’: Echoes of 1948, as Israel orders Palestinians to leave.
(Rubrik i Al Jazeera, lördagen 14/10, en vecka efter massakerna i södra Israel)
*
Palestinian president Abbas "completely rejects the displacement of our people from the Gaza Strip, because it will be tantamount to a second Nakba for our people," he said, according to a statement published by the official Palestinian news agency Wafa.
*
“Today is the worst day I have experienced as a Palestinian. It’s a second
Nakba,” said Basel al-Sourani, international advocacy officer for the
Palestinian Centre for Human Rights, using the Arabic word for “catastrophe”
that Palestinians use for the events of 1948 (ur Financial Times)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar