Europeisk fascism möter pan-arabismens siste bödel

Sydspansk högtidskultur. Foto: Astrid Nydahl

Först ett viktigt klargörande (nej, det är ingen ursäkt, men jag har lärt mig hur det politiska spelet ser ut): jag ansluter mig inte till den mediala pöbelkultur där allt som är politiskt icke-lämpligt stämplas som "rasism", "nazism", "främlingsfientlighet" etc. Jag godtar inte heller den norm som säger att varje form av kritik mot europeisk vardagspolitik, dess syn på nationsgränser, lagar och migration ska betraktas som angrepp på den demokratiska ordningen. Tvärtom vänder jag mig mot den normen och vill se en bred, vidsynt framtida politisk debatt som utgår från realiteter och inte från myter. 

Men med tanke på situationens allvar måste vi samtidigt tala klarspråk och dra fram de verkliga nationalsocialisterna och fascisterna i ljuset, vi måste visa hur deras agenda och agerande ser ut. Detta är således inte en politisk valartikel om SD. Det är en text om ett konkret fall av fascistisk aktivitet på svensk mark.

***

Jag har sagt det förut, det behövs inga infiltratörer, dagens europeiska och amerikanska fascister framträder öppet och har gärna pressmöten för att visa lite av sina påfågelvingar.

I helgen som gick möttes i Göteborg fascister från olika europeiska länder för att ge sitt stöd åt Syriens Assad-regim. Det är inget konstigt alls. En av deltagarna, förre naziledaren från London, Nick Griffin, har ett antal gånger frotterat sig med Assad-gänget i Damaskus. Rasideologerna i APF (Alliance for Peace and Freedom) arrangerade tillsammans med stiftelsen Europa Terra Nostra, Motgift och Logik förlag. 

I ledningen för APF, som för övrigt ser ut att vara på väg ut i öknen efter havererad ekonomi och infrusna bidrag, har hela tiden funnits figurer från det insomnade Svenskarnas Parti. Till exempel fanns Stefan Jacobsson och Daniel Höglund, tidigare partiledare, och Dan Eriksson bland arrangörerna. Eriksson är idag en av de två männen bakom Motgift, som också figurerade. Motgift växte fram ur spillrorna av Svenskarnas Parti, före detta Nationalsocialistisk Front. Logik förlag har också mörkast tänkbara historia. Kanske ska man inte bli förvånad att Ingrid Carlqvist där nu framträder som redaktör (förord - kanske också översättare, anges ej) för Nicolai Sennels bok Helig vrede: Bland kriminella muslimer. Sennels är f.d. dansk fängelsepsykolog och det är bara att beklaga att han låtit sig städslas av svensk naziförlagsverksamhet.

Bland talarna fanns flera för rörelsen prominenta personer, som nämnde Griffin och tyske Udo Voigt (en Hitlervurmare av rang).

Konferensens syfte tycks ha varit att ge Assad-regimen sitt stöd (vad nu det kan betyda mer än en viskning för Assad). Till Sveriges Radio sa Dan Eriksson:

Det vi ser där är mycket ett krig mellan väst och Ryssland och vi bor ju mittemellan de här två supermakterna. Dessutom påverkar det som händer i Syrien oss med flyktingvågorna som kommer till Europa.

Man har egentligen ett enda skäl att bekymra sig över denna mörkermännens aktivitet och det är just den faktor Eriksson nämner. Människor är mycket trötta på den islamiska förvandlingen av Sverige, ner på minsta bynivå. Det finns förstås en risk att någon som annars inte skulle ha gjort det, attraheras av Erikssons gäng. Man ska inte underskatta den faktorn som ett motiv bakom konferensen i Göteborg. Assad kommer inte att bjuda gossarna på guldmiddag. Men det finns andra som uppskattar militanta sympatisörer i vårt arma land. 

APF (Alliance for Peace and Freedom) driver Syrienfrågan i stark förbindelse med Rysslandssynen. APF ser Syrien som en bricka i ett spel vars slutmål är ett ånyo förnedrat Ryssland.  Med Putin vid rodret och den allmänna utvecklingen i landet - den måste diskuteras vid ett annat tillfälle - är ett sådant scenario naturligtvis helt bort i tok. Som de fascister och antisemiter de är betraktar APF världen som helt i händerna på "globalisterna". Syrien har offrats av dessa och Ryssland kämpar för att bidra till en helt annan världsordning (läs i denna analys också in Trump, Ungerns Orbán, Polens Duda, Brexit och EU:s krackelerande dagordning). 

Liksom Rysslands globala politik kräver just globalismen - ekonomiskt och politiskt - en analys som är betydligt trovärdigare än den som APF kan erbjuda. Det rituella hatskällandet på "judar" i allmänhet och Soros i synnerhet har rent komiska drag, men det är ändå svårt att skratta åt eftersom vi besitter den långtgående kunskapen om vad dessa fenomen kan leda till.

Som sagt: det behövs inga infiltratörer. Däremot behövs oberoende, ej parti- organisations- eller på annat sätt anslutna, analytiker.