tisdag 17 oktober 2017

Bent Jensen: Ruslands undergang. Revolutioner og sammenbrud 1917-1921 (Gyldendal, Köpenhamn 2017)


Danske Bent Jensen är kanske en av de mest läsvärda nordiska skildrarna av Ryssland och Sovjetunionen. Han är född 1938 och var i många år professor i historia vid Syddansk Universitet i Odensen. Han var varit ledande kraft i Center for Koldkrigsforskning och som sådan förstås i hög grad omdiskuterad och ifrågasatt. Inte heller i Danmark (hur det är i Sverige vet vi alla) har man kunnat arbeta inom detta ämnesområde utan att bli stämplad på primitivast tänkbara sätt.

Jensen har vid sidan av sitt professionella arbete också blivit en både viktigt och respekterad röst i den inrikespolitiska debatten om islamism, KGB och relationen till den danska säkerhetstjänsten PET och frågor om antisemitismen förr och nu.

Hans nyutkomna bok heter Ruslands undergang. Revolutioner og sammenbrud 1917-1921 (Gyldendal, Köpenhamn 2017).

Vill man ha gedigna texter om dessa för Europa och världen avgörande år är Jensen en författare man ska gå till. Hans kunskaper överträffar de flestas, hans sätt att använda dem skapar texter som bärs av saklighet, omfattande faktaredovisningar och referenser. Jensen skrev själv om boken när den ännu inte var utkommen:
”Bogen er på 300 sider tekst (den blev mer än 500, min anm. TN) med omkring 180 illustrationer, hvoraf mange er i farve. Bogen inddrager også danske kilder, danske aktører og danske vinkler, hvor det er relevant. Det gør andre bøger om emnet normalt ikke. Faktisk var der et antal danskere i forskellige positioner, som spillede en betydelig, men næsten ukendt rolle ved løsningen af de mange problemer, som det revolutionære regime skabte. Bogen markerer 100-året for den katastrofe, der ramte Rusland og verden i oktober/november 1917, da en fanatisk marxistisk sekt – bolsjevikkerne – erobrede magten ved et væbnet kup.” (Document.dk, 7 juli 2017)
I den nya boken diskuterar Jensen hur det gamla Ryssland var funtat, vad det var för slags samhälle, och hur dess intellektuella och andra delar av befolkningen förhöll sig. Hans skildring av Rysslands bondeklass är av stor betydelse.
Bent Jensen. Foto: Lisbeth Thorlacius, Gyldendal
I den omfattande skildringen av landet under perioden 1861 – 1917 erbjuds vi en bild som visar hur de reformförsök som gjordes inte kunde stå emot terror och en framväxande bolsjevikrörelse. Jensen tar sig an revolutionerna och beskriver vägen från februari till oktober som en väg från marginalen till avgörande politisk kraft. Med Lenins hemkomst till Ryssland vänder det avgörande.
Här kommer kanske själva kärnfrågan: den vi känner som ”oktoberrevolutionen 1917”. Att Jensen ger den ett helt annat namn är inte att förvåna. Det var ju alls ingen revolution, utan en väpnad kupp. Oktoberkuppen 1917 således.
Det som följer för landet, Jensen kallar det ”Leninryssland”, är en epok av inbördeskrig som pågår samtidigt med något slags ”socialistiskt” samhällsbygge. En fråga av största vikt för oss som lever i relativismens svallvågor är hur en formell demokrati med yttrandefrihet och civila domstolar avskaffas och ersätts av laglöshet, våldsorgier och en total militarisering av det civila samhället (i grund och botten ett nytt privilegie-samhälle, ett perverterat klassamhälle, blott med andra förtecken).
Bent Jensens bok är så rik på ämnen och i vart och ett av dessa så mycket detaljer och viktiga processer att det bara vore dumt att försöka överblicka dem så här. Förutom att varmt rekommendera boken till studier – den är som gjord för långa, mörka vinterkvällar med sina dryga 500 sidor – vill jag avsluta med att citera Jensens egna ord om förutsättningarna för den:
”Det har været interessant i den kommende bog at sammenfatte den viden om emnet, som jeg har erhvervet gennem 55 års studier og undervisning – først på universitetet i København, siden på universitetet i Odense. Jeg lægger i bogen stor vægt på de utopiske, ideologiske doktriner, der stammede fra læsning af Karl Marx, og som var styrende for Lenin og hans kammerater. Bolsjevikkernes politik blev en katastrofe for den russiske nation og de mange andre nationer i det russiske imperium samt et varigt problem for den øvrige verden, fordi de ville udbrede deres ideologi og system til hele verden. Jeg giver også megen plads til en beskrivelse af det revolutionære regimes kulturpolitik, som gik ud på at udrydde den eksisterende kultur og erstatte den med en ny marxistisk livsanskuelse.”


2 kommentarer:

Steen sa...

Der er ingen i dag, der kender Rusland bedre end Jensen (han er også russisk gift)

Det er jo sandt, det var et kup. Et kup imod den provisoriske regering, som havde afsat tsaren. Helt rigtigt af Jensen

Thomas Nydahl sa...

Så är det Steen! Och Jensen är ju en fantastisk historiker/författare