Simrishamns hamn. Foto: Astrid Nydahl |
My
list of pet peeves is short, and it runs like this: traffic, small dogs, and
shopping. Fate has ruled that I shall always dislike these three things, and
there’s no help for it. But for now, I want to focus only on the last one.
Though I’ve spent my whole life ignoring clothing stores, one has been catching
my attention from the sidewalk over the past few years: Forever 21. (Timothy Danaher)
När
jag av en tillfällighet hittade texten jag citerar ur kände jag mig mindre
ensam i världen. Det finns människor – överallt – som kan skriva under på
Danahers ord. De tre fenomen han nämner hänger samman, på så sätt att privatbilismen
idag håller på att kväva planeten och människorna, men fordonet i sig har
blivit shoppingkulturens främsta statussymbol. Jag tror det förhåller sig
likadant med småhundarna. Man bär dem under armen som en finare handväska.
Konsumismen kan väl inte uttryckas klarare än
namnet på den butikskedja Danaher nämner: Forever 21. Det är en
häpnadsväckande och infantil kultur som odlar detta. Unga-vuxna-idealet som kan
hålla fast vid tonåringens klädstil och ändå göra anspråk på att ha vuxit upp och
möjligen mognat en smula. Att sedan denna klädstil ofta kombineras med massiv
tatuering och piercing gör inte saken bättre. Trafik, småhundar och shopping - kunde man inte sammanfatta vår epok så?