Björn Kohlström blev först ut med recension av min nya bok. Jag citerar:
"Få har varit lika konsekventa i sin civilisationskritik som
Thomas Nydahl varit under hela 00-talet. De senaste fem åren har han gett ut
ofattbara nio böcker på eget förlag, och med Vardagar före sammandrabbningen
avslutar han nu denna serie som inleddes 2011 med Kulturen vid stupet. Symtomatiskt, då
denna bok ansluter till just den, och består av essäer kopplade till
författarskap och politiska iakttagelser från samtiden.
Vad är det för slags böcker, det här? Det korta svaret:
appeller mot dumheten. Det längre svaret? Ja, när vi ignorerat oss klart lär vi
få avtjäna straffet för vår naivitet. Det är länge sedan det var ett skämt, jag
tror det var Baudrillard som nämnde det, och du känner igen det: om vi befinner
oss mitt i jordens undergång, hur skulle vi upptäcka det? Vad lär vi os av
historien? Inte ett skvatt, vad det verkar.
Nydahl väljer ut ett antal europeiska
intellektuella (not: skönt att slippa läsa om de överskattade amerikanska!). Vi
känner dem som författare som skriver i negationens tecken. Det är få
överraskningar i urvalet: E.M. Cioran, Thomas Bernhard, Herta Müller, som avslutar
boken på ett gediget sätt. Eller Imre Kertész, som här ägnas en längre presentation,
och kallas seismograf som registrerar katastrofen innan den inträffar."
Och avslutningen av recensionen:
"Nydahl skriver rakt på sak, och han är förstås en väldigt
bra och omdömesgill läsare när han väljer ut vad som kännetecknar de författare
han skriver om. Så växlar han mellan konsten och livet, gör nedslag i hur
världen ser ut omkring oss. Det är förstås ingen positiv eller optimistisk bild
vi får. 'Life, to be sure, / Is nothing much to lose', skrev poeten Housman
under första världskriget. Poeter har aldrig fel, men jag skulle ändå vilja
ifrågasätta de här raderna."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar