Svenska ex-politiker på äventyr

Foto: Astrid Nydahl

Så fick vi veta att Erik Ullenhag utsetts till svensk ambassadör i Jordanien. Från huvudstaden Amman ska ha slå in en kil i den islamiska kulturens patriarkat, och om det beror på naivitet låter jag vara osagt, men tydligen ska "svensk feminism" predikas för arabvärlden. Göran Persson ska nog inte predika, men han har valts att ingå i ett politiskt råd i Albanien. Det är premiärminister Edi Rama, den före detta husmålar-borgmästaren i Tirana, som vill ha honom med. Persson säger till Dagens Industri:

"Under ett besök nyligen i Albanien imponerades vi av de höga ambitionerna och målmedvetenheten. Samtidigt såg vi de stora utmaningar som Albanien står inför för att kunna bli en ekonomiskt och politiskt fullt integrerad del av Europa..."

På ren svenska torde det betyda att Albanien har mycket stora problem, inte minst på grund av omfattande korruption och en organiserad brottslighet som styr penningflödena utifrån narkotikans, vapnens och prostitutionsslaveriets logik. Men det kan Persson inte säga innan arbetet börjat. Målet är säkert att Albanien, vid sidan av konkursbon som Moldavien, ska bli ett EU-land. Ingen skulle väl våga sia om hur lång vägen dit är.

Edi Rama väljer att tala väl om Sverige:

"Sverige har ett utmärkt rykte internationellt och en fantastisk erfarenhet av reformarbete. Svensk industri är internationellt konkurrenskraftig och Sverige har en robust finanssektor."

Det må så vara, men frågan är vad det skulle betyda för Albanien. Investeringar? Svenska fabriksetableringar? På Enver Hoxhas tid byggde svenska företag vägar och borrade i gruvorna, och vid sidan av alla Fiat Polski var det Volvo som politikereliten åkte i. Jag antar att "visionerna" ser annorlunda ut nu.

Men skulle man väga Ullenhags uppdrag mot Perssons får man nog säga att de albanska reformerna ändå ter sig mer realistiska än den "feministiska politiken" på arabiska.