Lucia. Fira fritt

Foto: Astrid Nydahl

Igår fick vi i full frihet ett Luciatåg. Tre av mina barnbarn och en vän till dem kom ner för trappan till oss som satt i soffan, de inte bara lyste av skönhet, de sjöng också så vackert för oss, alla Luciasångerna på rad, utan minsta uppehåll.

I ett annat hus i samma by besökte vi tre av mina andra barnbarn. Hugo var på sitt allra bästa humör och inte bara pratade med oss, vi fick kramar också av honom och en önskelista på vad han behövde av oss. Det var en ynnest att se honom på så gott humör och att se hur hans två äldre syskon hjälper och bistår honom. Att nästan inte ha någon syn och hörsel är förstås det värsta för Hugo, men igår visade han att man kan leka och fröjdas ändå.

Det var alltså en vackrare Lucia än på många år. Så många av barnbarnen samma dag, så mycket vackert och gott.

Känslan av kärlek och lycka infann sig och jag kunde andas ut efter en mycket svår period.

När vi skulle fara hem stod jag med mitt yngsta barnbarn i en mycket lång kram och sa "hej då min kära vän". Då såg hon mig i ögonen och sa: "men jag är inte din vän, jag är ditt barnbarn"... och vi skrattade tillsammans. På vägen ut genom dörren fick jag väl ett dussin bonuskramar och årets Luciadag skrevs in i boken över livets väsentligheter.