London julen 2015. Att se framåt istället för bakåt...

Carols by Candlelight i London väntar.

Kan man se framåt utan att skämmas? Jag bestämde mig den föregående helgen för att göra det.

I samband med utgivningen av min nya bok, Ett barn är fött på Sevedsplan, slog jag den inre näven i det inre bordet. Ut kom ett beslut jag inte ens trodde mig själv vara mäktig. Sedan Black Country-arbetet 2011-2012 och den långa rundresan i detta engelska landskap har jag inte rest mer än två mil i taget, med undantag av några Malmöresor den gångna sommaren.

Staty på glasblåsaren som blev omslag på Black Country-boken. Foto: Astrid Nydahl

Jag har till och med tänkt bort resor till mitt älskade Lissabon, trots att två personer i Portugal erbjudit mig sovplats. Jag har stannat hemma när mina närmaste rest både hit och dit. Men beslutet som kom för några månader sedan förvånade mig själv: jag skulle fira jul i London! Det gjorde jag 1994. Men London har aldrig attraherat mig på samma sätt som småstäderna i West Midlands, alltså Black Country, som jag efter boendet där 1998 kom att älska högt.

Nå, den här julen blir musikens jul. Den 23 december ska jag för första gången i mitt liv gå på konsert i Royal Albert Hall, och det bjuds då på Carols by Candlelight. Musiken är Händels, Vivaldis, Mozarts, Corellis och andras. Det hela framförs av stor kör och orkester, Mozart Festival Chorus och Mozart Festival Orchestra, alla klädda i tidstypiska kläder, och med sopranen Keri Fuge, allt under ledning av Steven Devine. Det kanske låter som kostymdrama med extra allt. Det tror jag inte att det är och jag ser verkligen fram emot denna julkonsert (och här ett smakprov med Keri Fuge)



Som om inte det vore nog går vi till St. James´s Picadilly för julnattsmässa sent på kvällen och över midnatt den 24-25 december. Där har jag varit på en tidigare julnattsmässa men också på annan högmässa som gjort starkt intryck på mig. Man kan också njuta vackra konserter där. Det London vi tillbringar hela julhelgen i blir då, förutom musiken, en litteraturens jul. Jag ska förstås besöka bokhandeln som öppnade 1797, Hatchards.

Hatchards bokhandel, Storbritanniens äldsta bokhandel.

Vid sidan av stilla sittanden på caféer, restauranger och parkbänkar, hoppas jag under denna vistelse få perspektiv på både livet och politiken. Fattas bara att Islamiska staten gör verklighet av sina hot och slår till på samma sätt som de gjorde i Paris. Men jag har sagt till mig själv, att är det något islamisterna håller högt, så är det att kunna skrämma oss från att leva som vi vill. Därför beslutade jag att göra verklighet av denna julresa. Jag brukar bara se bakåt och av det alltid dra en pessimistisk slutsats. Det är den jag är. Så är jag förmodligen född. Men att trotsa denna bestämmelse är förstås ett sätt att säga nej. Att säga: nu ska det vara annorlunda. Och så måste det få bli, en gång eller två.