Allvar eller allvar?

Jag ser två saker denna lördagkväll: en fransk serie om skönhet och en amerikansk tv-serie av såpamodell. Kvällens avsnitt av den franska serien handlar om kvinnor och etikett i Shanghai. Det är gripande berättelser. När de visar hur man med respekt för omgivningen talar i mobilen så tänker jag på alla hojtande och väsande röster på bussen, de som delar sitt privatliv med alla och ingen. Och så ser jag den amerikanska tv-serien och konstaterar att man där värdesätter orgasmen mer än allting annat. Det är som om livet - bortom allvar och skämt - bara handlade om sexualiteten.

Jag går till bokhyllan, tar fram Imre Kertész och läser:

"Jag har aldrig varit en engagerad människa. Jag avundas en författare som är sparsam med sina ord. En författare som även i grovt väder styr sin ensamma farkost. När Ungern blev ett fritt och föregivet demokratiskt land låste det in mig i den judiska boxen. Det tog inte notis om vare sig min upplevda erfarenhet eller min litterära produktion. Det har gjort mig oförmögen att utveckla den allra minsta känsla av nationell solidaritet. Det är tråkigt, för det förstärker den gamla fördomen att ”juden” inte intresserar sig för ”ungraren”. Men allt är lurendrejeri i den nuvarande offentliga situationen. Också på det semantiska fältet. Inget ord, ingen formulering har någon verklig innebörd. Förnuftet har ingen medborgarrätt. Det är känslorna, romantiken, sentimentaliteten som härskar ensamma."

Det är skillnad på allvar och allvar. Men det verkliga allvaret känns alltid igen. Liksom kvalitet går att lukta sig till när det gäller västerlandets dygnet-runt-rinnande medier. Tänker ännu en gång på kärnan i Kertész ord:

"Men allt är lurendrejeri i den nuvarande offentliga situationen. Också på det semantiska fältet. Inget ord, ingen formulering har någon verklig innebörd. Förnuftet har ingen medborgarrätt"

Allvar eller allvar? Det spelar ingen roll längre. Snart nog hittar vi en anledning att bete oss som hjärndöda idioter igen. Eller så går vi till en tom ceremoni för att slippa begrunda den verkliga innebörden av katastroferna och massmorden. Det är dags nu igen, på minnesdagen för de nazistiska folk- och massmorden kommer vår samtids "goda" att trogna sin skelögda verklighetsuppfattning demonstrera mot Israel, och spektaklet känns ända in i märgen. Allvar eller allvar? Orgasm eller annan vara att inhandla i nästa galleria? Hur blir man sparsam med sina ord?