”På
frågan om jag tänker fortsätta förfina mig som författare i namn av Anden,
Kulturen, Konsten etc. svarar jag nej, kommer inte på fråga, nej och åter nej.
Om skrivandet ska vara en plåga som föder leda bryter jag hellre min penna
(...) Om jag inte kan vara till nytta för det offentliga livet återstår alltså
inget annat än att jag drar mig ur det. Och om jag inte har förmågan att skriva
kultiverade, offentliga krönikor ska jag inte anstränga mig att skriva dem,
utan bara uttala mig långt borta från människorna och för mig själv, i en
förtrolig dagbok, och inte för det allmänna bästas abstrakta gudomar utan till
min egen privata glädje (...) Men detta ord (författare,
min anm.) borde få återfå sin heder i en tid när grafomaner trycker
dussinvis med upplagor medan goda författare skys som pesten.”
Ur Witold
Gombrowicz: Bakakaj (Modernista, översättning av David Szybek).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar