Elias Canetti (1905 - 1994) |
Under åren
har jag av och till fått kritik för att jag använder ordet pöbel. Av en mycket
god gammal vän fick jag kritik för det nu med min nya bok. Jag förstår kritiken
och jag tänker att det kanske uppfattas väldigt fel när man läser texter där
jag skrivit om just en pöbel.
Nå, jag
gick till SAOL och ser där en definition som inte omedelbart överensstämmer med
min tanke, som mer lutar åt begreppet massa, och då i Elias Canettis mening, en
massa där vad som helst kan hända, oavsett om det är en ”fotbollsmassa” eller
en ”demonstrationsmassa”. När massan sätts i rörelse går varje enskild människa
– varje beståndsdel av massan – med framåt, oavsett vad massan slutligen tar
sig till.
Canetti
menar att massan kan beskrivas med fyra drag: 1: Massan strävar alltid att växa,
2: Inom massan råder jämlikhet, 3: Massan gillar förtätning och 4: Massan
behöver en riktning. Han skriver också:
”Ofta talas
det om massans förstörelselusta, den är det första man lägger märke till hos massan, och det är
ostridigt att den förekommer överallt, i de mest skilda länder och kulturer.”
(Massa och makt, Forum 1985, översättning av Paul Frisch).
Vi har sett
flera upprörande demonstrationsmassor den gångna vintern. Vi har sett såväl
AFA-våldsmännen och deras vänsterfölje som nassarna i Svenska Motståndsrörelsen
begå förfärliga handlingar av våld och övergrepp. I namn av ”demonstranter” har de format olika
typer av pöbel, redo att misshandla människor med käppar, knivar och andra vapen.
Vi har här verkligen blivit åskådare till massans - pöbelns - förstörelselusta. Och de fyra
dragen Canetti talar om kan mycket väl appliceras på allt som hände i Kärrtorp:
den första massan var relativt liten men strävade efter att växa, den andra och mycket större
massan bestod av människor som verkligen upplevde sig som jämlikar, oavsett om
de kom från riksdagspartierna eller våldsvänstern och AFA, i förtätningen slöt
de sig mot en omvärld av fiender och deras riktning var klar redan från början. Såväl AFA- som nasseaktivister har åtal att vänta, från misshandel till mordförsök, våldsdåd begångna av människor som beväpnat sig i god tid innan.
Är det inte
en pöbel som här rör sig på gator och torg? Är det inte rentav en ”folkhop som
begår våldshandlingar”? I så fall kan jag använda ordet med SAOL-definitionen.
Men jag menar att jag kan använda det i den andra betydelsen också: en viljelös
massa som slukar varje individ som ingår i den, en massa som rör sig i
politiskt, ekonomiskt, kulturellt eller religiöst avseende, en massa som rör
sig därför att individens vilja och riktning upphört att gälla. En pöbel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar