"Kritiken mot konsumismen är en röd tråd i Nydahls tänkande, liksom all form av totalitarism. Samtidigt med de stora civilisationskritiska perspektiven görs neddykningar i det lokala: fabriksstaden Malmös omvandling under 1900-talet och nya identitet i det mångkulturella Sverige, busslinje 1 i Kristianstad eller 'Bagdad-expressen', som den i folkmun kallas. Där finns ett konservativt drag i sorgen över det som har försvunnit."Jag tycker att hon här träffar det väsentliga i boken. Den är inte skriven som en ideologisk och programmatisk kritik av islam, även om ämnet berörs vid några få tillfällen. Boken är något annat och vidare än så. Mina solitära böcker - de bildar en serie med sådana titlar som Äntligen ensam, Förensligandet, Den tysta zonen, Inre frihet och Solitär i nyspråkets tid - är ett slags dagbok eller journal över tiden och okulturen. Att stå i opposition mot sin tid är i dessa böcker själva grunden och utgångspunkten. Man kunde säga att de sammanfattar en känsla av att vantrivas i okulturen, ett alternativt sätt att förhålla sig till den ytliga och banala konsumismen.
"Det är skillnad på att ryckas med i kulturdebatten och twitterflödet med dess uppmaningar att läsa artiklar, böcker och se filmer för att diskutera vad som är på tapeten just nu, och att söka sig fram till inspiration och kunskapskällor på egen hand, intuitivt därför att man känner att just där finns någonting, ännu oklart vad. Det förra är i mångt och mycket positionering. Jag vill sätta min tillit till det senare, men det innebär i någon mening också ett avståndstagande från samtiden och ett val att ställa sig utanför. Solitär i nyspråkets tid är en sådan självständig vandring i litteraturens spår."Sedan jag i mitten av 1980-talet började skriva böcker som dessa har jag i allt högre grad fjärmat mig från det sociala livet. Jag lockas aldrig till varuhus, jag lockas inte till föreningar eller partier och jag avstår mer än gärna från den maniska resande som kännetecknar den västerländska konsumtionsmänniskan. Nu är jag dessutom pensionär och kan se tillbaka på de resor jag gjorde som frilansande kulturjournalist under 1980- och 1990-talen. Det lockar mig sannerligen inte att börja om på nytt, och att tvingas vistas på flygplatser som mer och mer liknar gigantiska butiksgator. När min hemstad sedan 1982 dessutom byggs om för att tillfredsställa storkapitalets behov av kreditkonsumtion - se på Galleria Boulevard så förstår ni vad jag menar - drar jag mig också för att ens besöka dess centrum. I tystnaden och friden här hemma finns det en möjlighet att överleva. De år jag har kvar kommer jag i hög grad att ägna åt den sortens böcker - både andras som jag läser och de egna som jag skriver.
Är du intresserad av att köpa boken kan du bara sända ett mail till thomas.nydahl@gmail.com
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar