tisdag 6 augusti 2013

Kristianstad en augustiförmiddag

Kristianstads gamla resecentrum, tisdag vid 11-tiden. Foto: TN
Jag tog bussen in för att skicka post och uträtta ett par små ärenden. Kristianstad är en svensk stad. Trots sina danska rötter, trots sin centrala plats i Skåne är det en svensk stad. Men det är inte mycket svenskar man möter en förmiddag som denna. Det första som slår mig är vilka människor som väntar på ettans buss, Bagdadexpressen. Jag ser inte en enda svensk. Och med tanke på att somalierna utgör en större andel i gatubilden skulle kanske ettans buss döpas om. Nå, det är det ena. Det andra är de rumänsk-romska tiggarna som hela denna sommar exploderat i antal i staden. De finns överallt och alltid. Vissa spelar dragspel. Andra sitter till synes apatiska vid sina pappersmuggar.

Vid samma plats, tvärs över gatan. Foto: TN

Rapporten om somalierna i Kristianstad jag hittade är nästan ett år gammal, men den säger något viktigt om situationen. Inte har den förbättrats sedan dess. Man bör också hos Merit Wager ta del av denna helt färska migrationsprognos som i sin kalla saklighet (c:a 1.000 asylsökande i veckan!) berättar om fortsättningen. Hela rapporten från Migrationsverket kan du ladda ner här. Tino Sanandaji analyserar ekonomiska konsekvenser här. Rapporter om den organiserade, i hög grad kriminella, tiggarverksamheten, hänsynslöst styrd av ligor och i många fall med tydliga inslag av trafficking hittar man helt färska på nätet. BBC har gjort en mycket intressant dokumentär om fenomenet - bland annat om hur barn utnyttjas (trafficking, slavery är två ord som används) för att ligaledarna ska kunna bygga palats hemma i Rumänien. Garanterat icke-önskvärda sanningar avslöjas i denna dokumentär.

Den här unga kvinnan såg jag för första gången. Pappersmuggen har hon gemensam med rumänerna. Den förmodligen spelade apatin också. Är hon en av dem? Foto: TN