Röda blad på Ivö i oktober.Eftersom jag är en djupt konservativ människa när det handlar om teknik så har jag stått utanför hela det system av in- och utbetalningar man kan göra på nätet. Fram till nyligen skickade jag mina räkningar med en betalningsorder i kuvert till bankgirot.
Först idag stegade jag in på mitt bankkontor i centrum och fick en dosa för att skapa min egen sida på Internet-banken. När jag nu prövat den och ser hur barnsligt enkelt och smidigt det är rodnar jag. Varför väntade jag så länge?
Det har varit så med all teknik i mitt liv. När jag mellan 1988 och 1997 drev tidskriften Studiekamraten (från 1991 som ägare efter Bibliotekstjänst) och mitt förlag, fanns det ingen dator i mitt hus. Jag skickade alla texter som skulle göras för tidskriften och böckerna till tryckeriet, som satte dem och skickade korrektur till mig. Först efter några år skaffade jag en elektrisk skrivmaskin.
Med den arbetade jag fram till 2002. Då fick jag i uppdrag att översätta ett Bob Dylanlexikon, och förlaget vägrade ta emot texten på papper. Av den vänlige förläggaren fick jag en urgammal men fungerande Appledator och en laserskrivare. Jag började sakta treva mig fram och kunde så småningom arbeta med den. Men det kostade mig ett helt manus som bara försvann. Vilken knapp jag kommit åt har jag ingen aning om. Lexikonet utkom 2003.
Äpplen på Ivö i oktober. Nå, det skulle dröja ännu ett år innan jag köpte en egen första PC. Och det dröjde fram till 2004 innan jag anslöt mig, först via telefon, och sedan, när Bredband i Kristianstad anslutit lilla Viby till sitt nät, med ett ADSL som fungerade mycket dåligt i början, men som numera är mycket stabilt.
Ja, som exempel berättade jag detta. Fler exempel? Körkort har jag aldrig tagit. Har aldrig ägt en bil, men åker gärna med A. när det ska storhandlas eller uträttas långväga ärenden. Moped hade jag några år för länge sedan. Men jag cyklar för det mesta och tar buss när det behövs.
Har jag någon mobil? Nej, jag har ingen mobil, har aldrig haft någon. Har jag någon maskin för musik i öronen när jag cyklar? Nej, sådan maskin har jag inte och jag skulle inte ens våga gissa vad de heter. Har jag en läsplatta? Nej, jag behöver ingen sådan, eftersom mitt bibliotek är fyllt och överfyllt många gånger om. Det är böcker jag talar om, böcker tryckta på papper som lockar mig till daglig läsning.
Men jag har kyl och frys, jag har en spis där jag lagar min mat. Och ja, jag har en mycket bra stereoanläggning, men använder den ytterst sällan. Inte ens musiken hörs särskilt ofta i mitt hem längre, eftersom det är tystnaden jag längtar (om inte fadon, de milda jazzballaderna eller barocken någon gång frestar mig). Har jag lampor? Ja, jag har lampor och jag har dessutom oljefyllda element som är elektriska. Nej, jag har ingen kamin eller öppen spis. Men nästa gång jag flyttar - om det blir någon - ska jag se till att det finns. Jag avundas alltid mina söner och döttrar som i sina hem gottar sig vid den sprakande brasan.
Är jag med andra ord extremt konservativ? Ja, det är jag nog, men å andra sidan menar jag att det finns mycket liten anledning att jaga efter mer teknik än jag verkligen behöver. Datorn har stulit tillräckligt med uppmärksamhet redan. Resten av livet får bli en skola där jag möjligen lär mig hur jag fler timmar per dygn avstår från att använda den. Från och med nu.
Bilder: Astrid Nydahl.
7 kommentarer:
Fast du bloggar ju oerhört intensivt och har gjort det sedan längre än väldigt många andra, tror jag.
Jag är i mångt och mycket en "late adopter" själv. Det finns mycket att vinna på det. De första, andra och kanske till och med tredje versionerna av någonting tekniskt är idag både dyrare och sämre än de som kommer senare. Det hänger förstås ihop med att det finns en hetsig marknad där det viktigaste är att vara först med det senaste. Men vi som inte tycker det är så viktigt kan ju gott låta de andra testköra för dyra pengar först innan vi bestämmer oss för vad som är värt att skaffa!
Här i Portugal kan man köpa tågbiljetter, betala restskatten, skänka pengar till Röda Korset och betala räkningar på bankomaten. Kunde man långt innan man kunde göra sådana saker på internet. Jag föredrar fortfarande bankomaten som är enklare och säkrare att använda för sådant än vad internet är. Jag kallar inte det att vara konservativ, det kallar jag att vara praktisk!
Men Thomas! Internetbank! Då är det bara Enn Kokk kvar som den digitala världens amish ;-)
Jag känner också igen mig, även om jag har mobil och betalar räkningar via internetbank (sedan några år tillbaka), men att vara först med det senaste: aldrig! Det är framför allt av ekonomiska skäl, men också av bekvämlighet. Jag avskyr nämligen att läsa manualer.
Min mamma däremot, hon är över 80 och är alltid först med det senaste. Hon är mycket teknikintresserad och var uppkopplad på Internet flera år innan det blev årets julklapp. Det är jag jättestolt över!
Hon laddar ner radioprogram i sin Ipod (den där man har i öronen) och följer samhällsdebatten, för läsa kan hon inte längre. Snart blir det väl en läsplatta också, för den kan man förstora texten med så att även en halvblind kan läsa.
Ny teknik kan alltså fungera som handikapphjälpmedel, om man är tillräckligt vetgirig förstås!
Anna i Porto, Bengt i Wien, Anna Brodow, tack för era fina (och roliga) kommentarer. Jag blir glad av att ni skriver!
Känner igen en hel del med ett smil...som detta med mobiltelefon. Tänk att jag inte klarat av att skaffa mig en-ännu.
Jag är rädd att bli störd... men mina barn påpekar att jag inte behöver ha den påslagen jämt och ständigt. Och att den kan vara bra när jag är uppe i fjällvärlden sommartid... jag kan ju gå vilse -tror de. hm
Äldste sonen har nu hotat med en julklapp... så jag får väl se hur det blir. Jag är ju inte helt rigid.
Dator har jag levt med sedan 1988 via studier, jobb och så privat. Så den känns som en "naturlig" del av mitt liv -och helt fantastisk: direktkontakt med familjen i USA och i mitt skrivande, forskande etc
och med dig käre Thomas!
Det gælder i ITverdenen, som alle andre steder at tage det, der er nyttigt og hensigtsmæssigt for en selv og lade resten være.
Uden din ADSLforbindelse havde jeg nok aldrig fået denne enestående mulighed at følge dig, Thomas: Tak for at bøje dig for teknologien....
Känner igen mig själv. Är ingen teknikhatare, men oerhört skeptisk.
Precis som du skriver stjäl redan datorn mycket tid. Och jag är övertygad om att man om några år komma att skriva mycket mer om IT-teknikens negativa effekter. För att inte tala om de (a)sociala medierna som helt okritisk hyllas som guds gåva till mänskligheten.
Jag planerar själv försöka följa Wendell Berrys motto så långt det är möjligt: "Stay away from screens!"
Skicka en kommentar