Lördag med Camus.

Eftersom det inte längre finns någon svensk dagstidning att prenumerera på förlitar jag mig på litteraturen och utländska medier. Men det gör också att jag inte kan ställa mig utanför kiosken och börja läsa, som Camus gör här på bilden.

Det slog mig att han i sina anteckningsböcker ofta i mycket korta fragment satte fingret på något som är ytterst giltigt idag. Han skrev: "Ett krämarnas Europa - man blir förtvivlad." Dessa sex ord sätter igång en tankekedja hos mig. Det Europa vi nu lever i styrs i allt fler avseenden just av krämarna. Ett Europa där eufemismen valfrihet betyder att de olika företagskolosserna styr över våra liv, från det att vi lyfter telefonen eller sätter på värmen i våra bostäder, till dess att vi måste uppsöka en läkare eller ett apotek. En annan eufemism - avregleringen - har gjort oss än mer beroende av krämarna.

I andra änden av krämarandan finns den organiserade brottsligheten. Den sysslar med allt som ger pengar, men just nu verkar flyktingsmuggling vara den mest lukrativa branschen. Den innebär att man lurar tusentals människor att sälja allt de har för en tillvaro i Sverige. Att de blir grundlurade förstår de inte förrän de sitter på en campingplats i väntan på utredning. Maffian har redan fått betalt, stängt dörren om sig och gått vidare till nästa bedrägeri. Dessa omständigheter klargörs aldrig i den svenska pressen, vilket är ännu ett tungt vägande skäl att avstå från den.

Man kan med fördel avsluta med ett annat citat från anteckningsboken. Camus skriver: "Om tiden endast vore tragisk! Men den är skändlig."