Per Erik Tell: Den falske ingenjören – och andra svenska spår i Argentina (Massolit).

Klicka på bokomslaget för läsbart format.

Per Erik Tell är en modig man. Han bodde i Kristianstad och försörjde sig som frilansjournalist och författare. En dag berättade han att han skulle sälja lägenheten och göra sig av med allt. Bara några särskilt kära saker och motorcykeln skulle finnas kvar. Så reste han iväg för ett helt år i Buenos Aires med sonen. De bosatte sig där, utforskade först staden och sedan landet. Mycket långa bussresor inom landet och till grannländerna. Hans blogg var ett äventyr att följa, i ord och bild.

Bild från Per Erik Tells blogg,
Patagonien.

När han nu sammanfattar året i en fin reportagebok, Den falske ingenjören – och andra svenska spår i Argentina, så är det bilderna jag först tänker på. De finns dessvärre inte med i boken, och det är synd, eftersom många av de människor han berättar om skulle finnas där på bild, med fårad hud och blickar som säger så mycket, som levande exempel på den svenska utvandringen till Argentina, och på de avbildade människornas strapatsrika liv. Nå, nu är texterna av hög klass och man lär sig mycket om och av dem. Men bilderna finns kvar i hans blogg (se länk längst ner).

Tell är en rutinerad journalist. Han har ett öga för särart och det unika hos varje människa. Rappt och snabbt tecknar han deras porträtt, med både empati och allvar. Han har visat det tidigare, i böcker som Lost Springs och Tack för i afton. Om spelemannen Hakon Swärd.

Också hans bok om Kongos koloniala öde och svenska mäns delaktighet, är ett exempel på hur han kan få gamla dokument att tala rakt in i vår tid. Boken heter Detta fredliga uppdrag. Dess underrubrik säger vad det handlar om: Om 522 svenskar i terrorns Kongo. Historisk dokumentär om svenskarna i kung Leopolds terrormaskin 1880-1908.

Ur Tells blogg: "Bonus på utfärden blev mitt möte med förre presidenten Miguel Juárez Celman, som störtades i samband med parkrevolutionen 1890 då bland annat den gamle underlöjtnanten vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad, af Jochnick, brassade på för kung och fosterland (eller åtminstone för revolutionärerna) vid Plaza Lavalle i Buenos Aires."

Den nya boken handlar alltså om människor och miljöer i Argentina. Tyngdpunkten ligger på de svenskar och svenskättlingar han möter. Jag ska inte ta bort några överraskningar för bokens kommande läsare. Låt mig bara säga att de människor Tell möter har egna och andras livsöden att berätta om. Det blir också berättelser om de skandinaver som tog sig här ifrån Sverige och andra länder, i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet, som blev jordbrukare och odlare av olika grödor långt hemifrån, som sakta, sakta lärde sig det nya landets koder och språk men som inte sällan ändå kan möta den resande reportern på svenska.

Jag fascineras av varje berättelse, och de som slår en direkt förbindelselänk mellan Argentina och Kristianstad blir alldeles särskilt roliga att läsa. Det ska sägas att Per Erik Tell är en mästare på att hitta rätt knorr på berättelserna. Han ser på livet och tillvaron med humor. Och han lyssnar på vad människor har att berätta.

Varför inte börja med en rundtur på hans blogg - den heter nu Ännu en författare i Ystad - där posterna från sommaren 2009 till våren 2010 gör dessa latinamerikanska nedslag och lockar till mer. Vill du köpa boken signerad gör du förstås det genom Tells blogg. Om du däremot är på jakt efter lägsta pris bör du prova här.