torsdag 5 januari 2012

Mellan Norrköping och Budapest. Skillnaden mellan en mörkrets man och en mörkerman.

"Den här världen har gjort mig till en mörkrets man", sjöng Plura ikväll på sitt 40-årsjubileum. Och man vill bara sjunga med, som om det vore en allsångskväll i sommarnatten.

Vem bryr sig om vad som händer i Ungern? Som i Putins Ryssland har nu herr Orbán total kontroll över landets etermedier.

Den sista fria radiokanalen har fråntagits sin sändningsfrekvens. Vad är det makten fruktar mest av allt, vad är det herrar som Putin och Orbán fruktar?

Den totalitära tanken föll inte när muren föll. Den vilade, den bidade sin tid. Vi ser det i forna sovjetrepubliker, vi ser det i själva Ryssland, vi ser det i Centraleuropa, i ett EU-land. Finns det någon bortre gräns för att tala om en "europeisk gemenskap"? För mig är den gränsen passerad för länge sedan.

Jag, som den europé jag är, känner sannerligen inte den minsta gemenskap med den ungerska härskarklassen, där Orbán från Fidesz bara är ett ansikte. Vi vet att ännu fulare ansikten döljer sig där bakom. Gardet som marscherar på Budapests gator kanske alldeles snart finner bröder i politiken, eller religionen, som marscherar i unionens andra huvudstäder, som en påminnelse om att det som varit snart kan återvända.

Förvisso med andra förtecken, nationalistiska eller islamistiska, men med samma totalitära anspråk och metodik. Vi vet att ungerska Jobbik och brittiska BNP redan har djupt förtroliga band med islamistiska Hamas i Gaza ("Vi har samma fiende" säger man i Ungern, och ingen missförstår det budskapet).*

Det som i ett land bär nationella emblem på sina fanor kan i ett annat välja en grön färg med korantext, en svart fana igår behöver inte vara svart idag för att hota det vi håller kärt. Fascismen kan bäras fram av både politiska och religiösa krafter. Och inte bara den makt som sitter i regeringskansliet kan förstöra demokratins grunder. Det kan också den makt som härskar på gator och torg göra. Lärdomen från vårt senaste århundrade borde räcka.

"Den här världen har gjort mig till en mörkrets man."

Det är så sant. Bara sedan solen gått ner kan jag slappna av. Varje ljusstråle får mig att skämmas. Jag gömmer mig bakom gardiner, filmer och litteratur. Jag gömmer mig bakom en hud så sargad att den ensam kan berätta om hur det står till.

* I sin nya bok, In Search of Lost Meaning skriver Adam Michnik: "The liquidation of democratic institutions and customs cannot make it possible to prevaile over the terrorist, fundamentalist Islam that has declared war on the values of our world."

Foto: A. Nydahl.