torsdag 21 april 2011

Utvecklingsoptimismens religion.

Dödens zon kallas den. Här kommer mänskligt liv att vara omöjligt under så lång tid att den omöjligen kan kallas överblickbar.

Den japanska katastrofen kanske låter sig skildras i svart-vitt? Det finns inte särskilt många nyanser i de besked som människor fått. Det går inte att bo där. Det går inte att odla där. Mjölken från korna hälls ut.

Liksom i Tjernobyl blir denna dödens zon ännu ett bevis på hur
utvecklingsoptimismen kan se ut. Det är glada dagar fram till haveriet och härdsmältan. Efter den blir det inga dagar alls.

Och jag vågar hävda att också denna katastrof förträngs i sinom tid och varje opinionsundersökning - här i vårt land och överallt annars - utfaller till kärnkraftens fördel. Ingen ifrågasätter livsstilen och det ständigt ökade behovet av energi till våra konsumtionsvaror. Dödens zon är sista stadiet i ropet på Mer! Fler! Större!

Foto: DAVID GUTTENFELDER/AP (ur Svenska Dagbladet)