Att befinna sig på andra platser är inte problemet. Tvärtom. Det är själva resandet som fyller mig med vämjelse. Att sitta mitt i en människomassa, att utsättas för den gränslösa konsumismens hysteri, i avgångshallar som numera är gigantiska köpcentra. Fördelen med resandet till Birmingham är dess lilla flygplats. Man kan både ankomma och resa därifrån i relativt lugn. Men Kastrup slipper man inte undan, inte heller de numera ökända Öresundstågen som man aldrig vet om de når destinationsorten.
Väl i Birmingham ska jag finna mig tillrätta. Ta dagarna i den takt som jag själv föredrar. Åka med bussarna runt i West Midlands. Och så avstickaren till Wales, där jag så gärna blickar ut över vidderna och havet.
Bilden togs av A. Nydahl för två år sedan.
2 kommentarer:
Men du, det är bara att mentalt hålla andan genom incheckningen (kanske kan du checka in på nätet, hemma, och slippa den biten) och genom köpcentradelen och styra kurs på en av korridorerna med gater där man kan sitta i relativ lugn och ro och definitivt avskild från köphetsen.
Kastrup är i alla fall en luftig flygplats, och relativt tyst där det inte är folkmassor. Liksom Porto; jag har tur där. Lissabon är Mycket Värre, London-flygplatserna rena tortyren.
Tack Anna, håller med dig om det mesta du säger... men när det gäller Kastrup är jag förvisso lika rädd som alltid att komma dit. Men jag ska lyda ditt råd och "styra kurs på en av korridorerna med gater". Det är säkert bäst så.
Skicka en kommentar