lördagen den 28:e april 2012

Respons om "Mångkulturalism".

Wolverhamptons centrum. "White flight"? Foto: T. Nydahl
Nu har nummer två av tidskriften Respons kommit. Det finns mycket att säga om denna publikation, men det mesta låter jag bli. Den ter sig som en blek kopia av Axess, men saknar förstås den påträngande röst som den senares chefredaktör har - om allt, alltid. Respons har valt "analytisk kyla och sakkunskap", vilket redaktör Glans använder som argument i sin ledare.

Nå, det må vara hur det vill med den saken. Jag blir ändå irriterad över alla dessa män och kvinnor med professorstitel som tycks så illa insatta i sin egen samtids brinnande och avgörande frågor. Till exempel Sten Widmalm att analysera några böcker i ämnet "mångkulturalism". Han är förstås professor också han. Och en av de fyra böcker han utgår ifrån läste jag själv hösten 2009: Christopher Caldwells Reflections on the Revolution in Europe, boken med den provocerande undertiteln Can Europe be the Same with Different People in it?

New Street, Birmingham. "White flight"? Foto: T. Nydahl.
Det är förstås inte fel att använda några år gamla fackböcker för en specialinriktad text. Men det jag slås av är att Widmalms resonemang är både yrvakna och urgamla. Hans argument emot Caldwell, förutom att han irriterar sig på dennes "tonläge", är att slutsatserna kring begreppet "White flight" är felaktiga. Så här skriver han:

"Han antar att ökningen av andelen icke-vita i delar av Storbritannien till största delen beror på att de vita flyttar ut - utträngda av muslimsk immigration. Andelen vita sjunker såklart när fler icke-vita flyttar in, men var finns bevisen för att de vita flyttar ut och då främst som en följd av invandring?"

New Street, Birmingham. "White flight"? Foto: T. Nydahl
Det är minst sagt yrvaket. Litteraturen kring detta fenomen är omfattande och har fortsatt att växa sedan Caldwells bok kom för tre år sedan. Jag har här i bloggen bland annat hänvisat till Gina Khan och hennes erfarenheter från en av förstäderna till Birmingham. Utflyttningen gäller förstås inte bara från nationen - att människor som har råd till exempel flyttar till Australien, utan främst den som sker på kommunal nivå, när hela stadsdelar domineras av pakistanska immigranter eller andra. Khans stadsdel, Wards End i Birmingham, talar sitt tydliga språk.

Till sommaren kommer man både på nationell och lokal nivå att publicera den senaste folkräkningen från 2011. Den enda tillgängliga nu gjordes 2001. Men det finns ingen som helst anledning att tro, att den nya folkräkningen skulle ge Widmalm rätt, tvärtom.

Inga kommentarer: