fredag 5 september 2014

Sista vardagen för den här veckan...

Foto: Astrid Nydahl
Fredagarna har alltid ett skimmer av avslutning, sammanfattning... Jag är glad för fredagar ändå. När det doftar såpa från golven, tvätten är upphängd och middagen lagad slår jag mig till ro med det.

Igår kväll påminde Zlatan svenska folket var han kom ifrån - ett fattigt och trasigt hem på Rosengård. Hans historiska 50 mål kan ingen ta ifrån honom. Fotboll är inte mitt största intresse i livet. Men när jag erfar att tredjeklasspolitiker vill se honom död för att han är den han är, tycker jag att det är på sin plats att visa sin sympati och respekt för honom. Han är ett fenomen som fascinerar långt utanför fotbollsarenorna.

Med fredagen går jag in i en helg av medicinska förberedelser som bland annat består av två duschningar x 2 på söndagen med svampar jag fått på sjukhuset, och sedan en upprepning 05.30 på måndagsmorgonen. Det är mycket man numera ska göra själv i hemmet som förr i världen gjordes på sjukhusen. Men jag gör gärna det om jag slipper sova över där natten före operationen. Hemma är alltid hemma. Också i sammanhang som detta.

Jag kommer att se havet två gånger, först under fredagsförmiddagen och sedan på lördagen. Men söndagen får jag hålla mig hemma. Jag ska ta bilderna från havet - de inre bilderna, stämningarna - med mig för nästa vecka. Vårda dem, vara tacksam för att jag får möjligheten att sitta där i Tosteberga hamn, på Landön eller vid Åhusbryggan. Ett liv värt så mycket mer än annat. Ett liv i enkelhet och ödmjukhet.


6 kommentarer:

Mexhide Kycyku sa...

hej Thomas!

På Kronprinsens demensboende bodde ett tag Zlatans lärarinna på hemkunskap.
Hon erinrade ofta minnen av hennes rikliga liv.
Om Zlatan, sa hon så här:
"När Zlatan skolkade, visste vi åtminstone var han är.
-På fotbollsplanen.

Det hade varit värre om han var ute och knarkade eller om det hade blivit en brottsling från honom."

Ord och inga visor.

Rosengård är precis som alla stadsdelar i övriga Malmö.
Mig stör inte ens arbetslösa ungdomar på gator och torg, utan det är vuxna män med invandrar bakgrund som sitter utanför City Gross eller övriga delar av Rosengårds Köpcentra och glor på förbipasserade, speciellt på oss kvinnor.

Det är en obehaglig känsla att kännas iakttagen av män precis som män gör i arabiska länder, eller i mitt eget land.
Det handlar inte om arbetslöshet.

Dessa vuxna män kan göra mycket annat vettigare även som pensionärer.
Om goda eldsjälar finns bland dem.
Ibland vill jag säga till dem:
"Åk hem och hjälp frugan med och diska!
Då är du en reko man.
Slös inte din manlighet med att iakttaga andra kvinnor här.

Hade varit min pappa som hade suttit och glott på andra kvinnor där, jag hade inte känt mig stolt över det.
Jag hade rekomanderat honom åka raka vägen hem till hemlandet.


Annars Rosengård är en del av Malmö och Sverige.

Må så gott och en än gång:
Lycka till med operationen!

Det här med att skrubba med svampar...vet en del.
När jag praktiserade på Länssjukhuset i Halmstad 1999 har skrubbat med speciella tvål patienter före operationer.
...och vet att sånt jobb hemma är bäst.

Trevlig fredag och trevlig slutar vecka!

Med vänlig hälsning Mitchi!

Inre exil sa...

Tack Mitchi. Ja, Rosengård är verkligen "en del av Sverige" - det nya Sverige. Trevlig helg!

Anonym sa...

De två svamparna känner jag igen.
Jag skulle genomgå en sk ballongsprängning den 13/8 i Karlskrona och jag fick mig två svampar tillsända innan. Jag skulle duscha två gånger innan jag begav mig till sjukhuset. Så jag löddrade in mig på kvällen innan och duschade och gjorde samma procedur på morgonen sedan.
Vid själva undersökningen och ballongsprängningen var det mycket märkligt att jag inte kände någonting när katetern fördes in i ådern via högra armen. Det killades inte ens. Jag var vid fullt medvetande. Jag hade bara tackat ja till lite lugnande medel.
Det svåraste på sjukhuset var att det var så förbaskat långtråkigt på eftermiddagen och kvällen och även på förmiddagen nästa dag innan jag fick åka hem. Jag hade snart läst ut alla veckotidningar jag hittade på avdelningen. Blir det någon mer gång så skall jag ta med mer litteratur.
Rune

Björn Nilsson sa...

Havet blir ännu vackrare när du kommer tillbaka efter operationen!

Inre exil sa...

Tack Björn, det är det jag hoppas på!

Inre exil sa...

Rune, precis så föreställer jag mig det. Innerst inne.