Fredagsfrihet och fredagsfruktan

Tosteberga, skånsk skärgård (den enda), 27 augusti. Foto: Astrid Nydahl

I full frihet vandrar jag nu tio dagar före operationen.

Men det räcker att bläddra i tidningarna på nätet för att min fruktan ska gödas. I lokalbladet står det idag under rubriken Gäng sprider skräck på Charlottesborg:

"På Charlottesborg har antalet stölder, inbrottsförsök och våldsbrott fördubblats. Antalet narkotikabrott, som är ett spaningsbrott, har gått från noll till fjorton. Den senaste veckan har två misstänkta narkotikalangare gripits med olika mängd cannabis i portionsförpackningar."

Charlottesborg blev redan under Kosovokriget den förort som tog emot flest flyktingar. Det är deras barn som nu gör tillvaron osäker i området. Jag erbjöd en gång min yngsta dotter att köpa henne en liten lägenhet där, för att de är så billiga. Hon svarade: "Nej, så desperat är jag inte". Jag förstår henne allt bättre.

Och i riksdelslikaren Sydsvenskan läser jag:

"– Detta är det finaste asylboendet i hela Sverige, påstår Cristian Feraru, chef för femton anställda. Han har varit på Hanöhus i 22 år. Först i disken och som kock. Därefter som köks-, restaurang- och hotellchef – och nu som platschef för asylboendet. Hanöhus är en av anläggningarna som hamnat i centrum av svensk flyktingdebatt. Den drivs sedan midsommar av Bert Karlsson, som möter kritik från både höger och vänster för att sko sig på människors olycka."

Att människor kritiserar profitören Bert Karlsson är inte bara begripligt utan också nödvändigt. Han är den enskilde person som skor sig mest på flyktingboenden. Men det finns också en lokal opinion. Människor som bor i Hällevik, den lilla gamla fiskarbyn som ligger intill Hanöhus, är inte alls glada över vad de ser. Redan förekommer det i det lilla samhället socialt oacceptabla beteendemönster.

Allt hänger samman, så brukar det heta. Här i dumpningslandskapen Skåne och Blekinge är det tydligare än någon gång tidigare. Erfarenheterna får mig att dra slutsatser och jag upprepar gärna det faktum att Sverige i år tar emot tämligen exakt hundra gånger så många som grannlandet Finland (100.000 jämfört med 1.035 personer).

Tilläggas ska nu bara att DN har vaknat och skriver om den stora groomingskandalen i engelska Rotherham:

"Kommunledningen har försökt hitta förklaringar till varför så få trodde på flickorna. Några är: Macho­kulturen på ledningsnivå gjorde att övergreppen inte diskuterades, olika enheter samverkade inte som de skulle på grund av avundsjuka och barriärer mellan yrkeskategorier, förnekelse att något sådant alls kunde hända i Rotherham och risken för att staden skulle få en negativ stämpel och uppfattas som rasistisk.Utredaren Alexis Jay har å sin sida varit tydligt med att Rotherham inte är unikt. Liknande övergrepp sker även i södra England, enligt henne. – Efterfrågan på den här typen av sex ökar i Storbritannien, Europa och världen, säger hon till BBC"

Jag skrev om saken här.