 |
| Min anteckningsbok. Ett uppslag som förmodligen skrevs 2007. Bilden på högersidan är ett foto av en gatskylt i Lissabon. |
När jag skriver lever jag i övertygelsen om att människor - alldeles oavsett egen livsåskådning - ska förstå vad jag menar. Jag brukar lita till ordens bärkraft. Med jämna mellanrum blir jag påmind om att min hållning är naiv. Det jag skriver kan i själva verket uppfattas på ett helt annat sätt än vad jag avsett och hoppats. Det gäller i allt skrivande, i artiklar, essäer och böcker, och förstås i bloggen.
Just idag har jag funderat mycket över detta. Orden betyder olika saker för olika människor. Jag ska återkomma till ämnet när jag tänkt igenom det mer. Men redan nu kastar jag ut funderingen i rymden.
4 kommentarer:
Thomas, det här är något också jag funderat ett flertal gånger på och även råkat ut för det där med missförstådda skrivna ord och meningar. Precis som du har jag trott att den som läser så klart förstår orden och dess innebörd men sedan fått erfara att så inte alls var fallet. Jag tror att vi alla, mer eller mindre dels glömmer bort att läsa "lyssnande", jo det går att lyssna till skrivna ord och dels läser vi också här mer eller mindre utifrån det vi bär med oss, i vår alldeles privata ryggsäck. Våra fördomar, vårt liv, allt vi varit med om, vara samveten och all den erfarenhet man har eller inte har spelar också stor roll. Somliga drar alldeles för snabba slutsatser i stället för att tänka ett varv till eller ännu hellre, ställa en fråga om innebörden i orden. Frågar man kan man få ett helt oväntat svar och orden man läste får plötsligt en helt annan innebörd. Svårast, som jag ser det, är när känslor beskrivs eller saker och händelser som skapar eller river upp känslor. Då läser de allra flesta av oss inifrån oss själva och vips har man bilden klar, tror man. Ord har ju en förmåga att trigga igång olika saker hos människan och däri ligger väl ordets makt kan man säga men det viktigaste som jag ser det är att fråga och inte direkt tro att det man läste och trodde sig förstå, är någon slags sanning. Du tillhör en av de få som faktiskt ställer en fråga när du blir undrande eller tveksam angående något och det är bra. Egentligen gäller samma sak vid samtal öga mot öga. Lyssnandet där sker också ofta utifrån den egna personen och det man hör är inte alltid det som faktiskt förmedlades. Också där är det viktigt att våga fråga; Vad menar du? Eller bara säga att; så här tolkar jag det du säger/skriver, stämmer det eller menar du kanske något helt annat?
Bara några tankar från en nyss hemkommen nattarbeterska. Verkar det luddigt så beror det säkert på den långa vakna natten ;)
Tack för din kommentar Ann. Jag är rädd att jag kanske förvirrar ännu mer om jag skriver i detta ämne. Men som du säger, det borde gå att bli förstådd. Också i ämnen som vibrerar av tolkningsmöjligheter.
Hoppas du får sova ut under söndagen.
MYCKET går också att läsa MELLAN raderna!!! Och DET är jag faktiskt bra på... ;-)
Trolda - kramar =D
Tack Trolda, du är bara för go
Jag tror dig - dessutom!
Kram
Skicka en kommentar