tisdag 7 augusti 2012

Sverige, den oskyldiga enfaldens stamort på jorden

Sverige, den oskyldiga enfaldens stamort på jorden - ja, hon skriver så, Cordelia Edvardsson, i Svenska Dagbladet. Och jag tänker, utan att gå in på ämnet hon avhandlar; hur kan det komma sig att just Sverige blev den europeiska nation där man kan göra nästan precis vad som helst och komma undan med det. Ja, jag skrev nästan.

För det finns saker man aldrig kommer undan med. Om man påpekar att kejsaren - statsapparaten och åttapartiets riksdag - är naken, så dras man i tjära och fjädrar. Om man säger att nationen är på väg utför, eller om man antyder att den europeiska nivelleringen är vår kollektiva olycka, och dessutom uttrycker en tanke om att man ser orsaker och samband, då skjuts man ut i marginalen eller förs in i tystnadens tortyrcell.

Cordelia E. har en skarpare blick än de flesta. Beror det på hennes livsöde? Ja, det gör det förstås. Och ändå kan jag instämma i allt hon skriver. Både i denna krönika och i det hon skrivit tidigare. Hon har blicken och moralen - som de flesta av oss saknar. Sverige, den oskyldiga enfaldens stamort på jorden.

Uppdatering 8/8: Jag vill gärna lägga till en länk här.

8 kommentarer:

Ann sa...

Kan man göra annat än att instämma i hennes ord? Läste om utställningen för ett tag sedan och tänkte att världen, människorna och inte minst lilla Sverige är sjukare än någonsin och enfalden blommar för fullt.

Bengt O. sa...

"den europeiska nivelleringen är vår kollektiva olycka"

Kan du vara snäll och utveckla detta något?

Thomas Nydahl sa...

Bengt, vad jag menar är att ingen kommer undan, inte ens de människor som förnekar att det pågår en nivellering. Denna avveckling av demokratin, kunskapen och medborgarandan rör oss alla, den är vår kollektiva olycka. Det finns ingenstans att gömma sig.

Thomas Nydahl sa...

Ann, utställningen är extrem och den har också fördömts av många. "Konstnären" gjorde dessutom bort sig inför judiska kritiker när han sa att alla människokropparna han använder är "icke-judiska". Man bugar och tackar. Nihilismen har förvisso dominerat den s.k. "konstvärlden" länge.

JohannaV sa...

Man tappar hakan. Det är ok att skända döda människor så länge kropparna inte är judiska - är det så "konstnären" tänker?
Vilket försvar!

Måste man hjälpa världens antisemiter på traven? Klarar de inte av "jobbet" själv?

Thomas Nydahl sa...

Jag tänkte ungefär likadant. Om man blir kritiserad av människor som får en flashback till förintelsen och den "hanteringen" av människokroppar och bemöter den som han gjorde, då är man verkligen långt ut i det värde-lösa, dvs i nihilismen.

Bengt O. sa...

Tack Thomas då förstår jag bättre hur du menar. Det var specifikationen "europeisk" som vilseledde mig. Den nivellering du talar om är väl, om inte global så dock förhärskande i stora delar av världen. USA behöver väl knappast nämnas men även i de nyrika Asiatiska och Sydamerikanska länderna är det ju konsumismen och girigheten som blivit ledstjärnor.

Däremot kanske jag inte är lika pessimistisk som du tycks vara i det här fallet. Om man delar upp "kunskap", "medborgaranda" och t.ex. "kultur" i delområden kan man nog finna sådana och även olika länder där "nivelleringen" inte gått så långt.

(Ang. utställningen i Södertälje delar jag givetvis den avsky som alla skribenter här givit uttryck åt.)

Thomas Nydahl sa...

Bengt, du har naturligtvis rätt i att det gäller betydligt mer än Europa. Vet inte varför jag "valde" att uttrycka mig så. Min pessimism är förvisso stor, men jag ser också var det fina, värdefulla och viktiga finns. På tal om nyrika satt jag så sent som igår och samlade fakta om Angola och dess nyrikedom. 100.000 portugiser har flyttat dit, massor av nya företag blommar och Luanda ska idag vara världens dyraste stad (uppgiften finns bl.a. hos Sveriges radio). Såg hos Afrikagrupperna att en sunkig liten tvårummare kostar runt 20.000:- svenska kronor i månaden att hyra. Samtidigt lider landsbygdsbefolkningen av fattigdom. Det kan också tas in i bilden av vår tid. Snabba rikedomar och misär parallellt.