Det säger Nietzsche i Den glada vetenskapen (Symposion 2008, översättning av Carl-Henning Wijkmark).
"244. Tankar och ord. Inte heller sina tankar kan man helt återge i ord."
Oavsett om det är ljusglimtarna eller skuggorna man fäster på papper innebär de alltid en mycket blek och ofullständig efterbildningar av de verkliga tankarna och infallen. Den skrivna texten, lär jag mig av Nietzsche, är alltid en fattig återklang. Det vi djupast bär inom oss är och förblir omöjligt att förmedla. Och det hjälper aldrig att ta till höga tonlägen eller utropstecken. Trots detta förblir litteraturen den enda plats där vi kan finna små fragment av verklig vikt. Vi finner dem inte någon annanstans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar