onsdag 30 oktober 2013

Onsdag. Montaigne om att knåda det nya ämnet

"Om mina intellektuella krafter inte räcker till för att klargöra en sak slutar jag ändå inte upp med att loda och pröva den, och genom att granska och knåda det nya ämnet, genom att röra om i det och värma upp det överlämnar jag det till den som kommer efter mig i ett smidigare och mer hanterligt skick, så att han lättare kan njuta det: såsom vax från Hymettos/ mjuknar i solen och lätt kan formas till många figurer/ när det knådas med tummen och genom att nyttjas blir nyttigt (Ovidius, Metamorfoser)."

Så skriver Montaigne i andra bokens 12:e kapitel (översättning av Jan Stolpe). Jag funderar mycket på det som sägs. Inte minst de sista orden från Ovidius stämmer till eftertanke: att "genom att nyttjas blir nyttigt" får mig att tänka på hur också undersökningen och studiet av en politisk rörelse man blir alltmer bekant med den, just för att man ägnar den tid och arbete. Nyttjad, nyttig! Det är alldeles för lätt att man ger upp inför det som de egna intellektuella krafterna inte tycks kunna hantera. Men vid femte eller åttonde försöket bryter man igenom en vall. Man når fram. Man förstår bättre och kan dra slutsatser.