För den som söker essäer och liknande texter av hög kvalitet är tidskriften Essä ett självklart val. Redaktören och utgivaren Emi-Simone Zavall gör gång på gång tidskriftsnummer som både i sina tema-val och i sitt utförande förvånar och skapar stor läsglädje. Det nya numret är inget undantag. Det kretsar kring Horace Engdahls, då ständig sekreterare i Svenska Akademien, anförande "Högkultur som subkultur?". Åtta personer skriver runt hans anförande, både uttalat och bortom, och de gör det med finess och djup.
Om jag skulle lyfta fram en enda av dessa texter så fick det bli Sigrid Combüchens långa text Handsken, som fascinerar mig starkt, samtidigt som den visar hur essäistiken naggar på den rena skönlitteraturen.
I sjuksängen sker en annorlunda typ av läsning. För mig blir den ofta fragmenterad, splittrad. Men om texten håller hög klass kan den också fånga mig, så till den grad att det blir den som bestämmer. Combüchens text hämtar sitt syre ur det självbiografiska, och blir därför så bra.
Nu finns alltså chansen igen, Essä nummer 19-20 är 120 fullmatade sidor som inte går att motstå!
Nr 19-20 / Högkultur som subkultur?
- Victor Malm Min smak är min
- Maxim Grigoriev Kultur utan konstverk
- Malin Ullgren Litteraturens fanjunkare
- Erik Wikberg Varför vara intellektuell?
- Sigrid Combüchen Handsken
- Gustav Sjöberg Förhistorisk utblick
- Victoria Larm Kartan och territoriet
- Peter Halldorf I den monastiska marginalen
Den 29 mars 2006 arrangerade Kungliga Musikaliska Akademien och Svenska Akademien ett heldagsseminarium i Börssalen i Stockholm. Syftet var att diskutera det klassiska bildningsidealet och förändringar i förhållandet mellan den breda konsten och den smala, massans preferenser och den kulturella elitens. Horace Engdahl, då ständig sekreterare i Svenska Akademien, inledde seminariet med anförandet "Högkultur som subkultur?". I det här numret bildar detta anförande – men också frågan som sådan – utgångspunkten för essäer av Victor Malm, Maxim Grigoriev, Malin Ullgren, Erik Wikberg, Sigrid Combüchen, Gustav Sjöberg, Victoria Larm och Peter Halldorf.
Victor Malm, f. 1990, bosatt i Stockholm, är kulturchef på Expressen. 2019 disputerade han med avhandlingen Är det detta som kallas postmodernism? En studie i Katarina Frostensons och Stig Larssons diktning vid Lunds universitet.
Maxim Grigoriev, f. 1980, bosatt i Iowa City, USA, är författare. Hans senaste roman Regnet gavs ut 2022 (Albert Bonniers förlag).
Malin Ullgren, f. 1973, bosatt i Stockholm, är litteraturkritiker och redaktör på Dagens Nyheter. 2024 debuterade hon som författare med romanen Förhöjningen (Albert Bonniers förlag).
Erik Wikberg, f. 1985, bosatt i Stockholm, är ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm. 2017 disputerade han med avhandlingen Artful organizing: essays on places, measurements and money flows in the contemporary cultural world.
Sigrid Combüchen, f. 1942, bosatt i Lund, är författare. Hennes senaste roman Sidonie & Nathalie publicerades 2017 (Norstedts förlag).
Gustav Sjöberg, f. 1982 , bosatt i Wien, är poet och översättare. Hans senaste bok är Laguner blomma (Albert Bonniers förlag, 2024). Han har översatt verk av bland annat Giordano Bruno och Simone Weil.
Victoria Larm, f. 1984, bosatt i Stockholm, är författare. Hennes senaste roman Den döende slaven gavs ut 2024 och är den tredje delen i serien Pestmasken.
Peter Halldorf, f. 1958, bosatt i Sturefors, är redaktör för tidskriften Pilgrim. Han har skrivit en rad böcker om den tidiga kyrkans historia och kristen tro i gränslandet mellan öst och väst, bland annat Den åttonde dagen (2020) och Den svåra kärleken (2021).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar