
Utanför mitt rum går vinden som ett utdraget långt sus, björkarna vajar med sina nästan helt gula blad och ingenting kan väcka mig. Jag har stigit upp och jag har gjort det som förväntas av mig, men vaknat har jag inte.
Imorgon börjar en ny vecka. Den blir mitt gömsle. Från de skotska hedarna kommer S. på besök för att föreläsa om tystnaden men jag avstår från det med. På tisdag kommer en tvättmaskinsreparatör och inför honom har jag inget val. Fyra vardagar fylls av tystnad och ensamhet. Jag vårdar de stängda dörrarnas och de fördragna gardinernas mörker ömt och försöker låta bli att tänka på boken jag läser.
Bild från Pojoviken, Finland i september.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar